Ämne 1: Rädsla.
Jag uppmärksammar inte ofta nog det faktum att jag har en vakthund hemma. I natt sov han borta och jag var mörkrädd och låg sömnlös och darrade som det berömda asplövet. Jag hörde ljud och jag var tvungen att ligga åt andra hållet i sängen för att jag skulle kunna se om någon klev in i rummet. Jag kunde heller inte ha armen dinglande utanför sängkanten eftersom jag ”såg framför mig hur någon skulle greppa tag i den”. Usch och fy. Och jag kunde inte heller köra in öronpropparna eftersom jag inte ville riskera att plötsligt slå upp ögonen och se en huligan med lyft yxa intill min säng. Huvaligen.
Jo, Sebbe har sovit borta många, många gånger men oftast på grund av att jag varit på ungdomligt partaj. Jag har således varit lite rund under fötterna (och därmed tuff och kaxig) när jag kommit hem. Nu var det inte så. Nykter och rädd låg jag i bingen.
Idag kommer Sebbe hem igen. Ser fram emot det.
Ämne 2: Hår.
Lesbianen på jobbet säger att min nya frisyr (eg. en repris från 2007 – se här) får mig att se ut som vore jag 22. Det känns skönt när det kommer från en 21-åring! Skönt är det också att dubbel trippelhakan så här års kan döljas under en halsduk.
Ämne 3: Kärlek. Läs om det i det förra inlägget, tack.
Etikett: ålderns höst
How very me
Ilar asirriterad (what’s new?) runt på jobbet och ser fram emot att få sitta ner i lugn och ro och sippa i mig en köppa kaffe. Jag tar en liten hutt och inser att jag gjort nästan helt rätt – det är bara det att jag glömt vattnet. Sur och tvär rullar jag ut i köket och medan jag muttrar och svär över livets jävlighet inser jag att det inte alls är mansmens jag lider av – det är mansklimakteriet som plågar mig. Fatta. Jag är där nu.
