Finalen 2024

Ja, hörni. Vad har vi att säga om finalen?
Inledningen där deltagarna sjöng ”Tattoo” var fin. Likaså pausnumret ”Björnzone”. En fullträff, skulle jag säga. Carina Berg var strålande vacker i ny frisyr. En mycket träffsäker programledare.

Vi visste ju att de norska pojkarna skulle vinna och att Medina skulle hamna högt. Att det gick så pass bra för Cazzi Opeia överraskade mig en smula. (Hon var fantastisk!)

Här är mina kommentarer (live) från igår kväll:

  1. Maria Sur. Tänk att hon talar bättre svenska än såna som bott i Sverige i 30 år. Okej låt men jag går inte igång.
  2. Jay Smith. Säger mig som sagt ingenting. Pretentiös snubbe som vill verka ”seriös”. Han lurar inte mig. Ingen – INGEN – kommer att komma ihåg denna nästa vecka.
  3. Lisa Ajax. Riktigt sömnpiller. Och varför är det så viktigt att hela tiden påpeka att hon befruktats? Lycklig tjej som uppenbarligen får ligga, till skillnad från oss andra bittra jävlar.
  4. Smash Into Pieces. Jag hatar inte denna, men den är ingenting för mig. Låter som valfritt bidrag från Finland 2006 och framåt.
  5. Cazzi Opeia. Jag blir så glad. Kanske min personliga vinnare ändå. Älskar ALLT. SÅ jag!
  6. Annika Wickihalder. Riktigt bra låt och sångröst och närvaro, men nu räcker det med detta självömkande.
  7. Marcus & Martinus. Jag gillar bara synthljuden. Låten är väldigt ”forgettable”.
  8. Dotter. Den här gillar jag. Den går in i hjärtat. Melankolist-finne som jag innerst inne är. Men byt gärna kläder.
  9. Medina. HELT FANTASTISK!
  10. Liamoo. Ett sånt sömnpiller. Jag har ingenting fint att säga om detta. Ingenting annat heller. Oförargligt. Tradigt. *gäsp*
  11. Jacqline. Bra låt. Riktigt bra till och med. Bra nummer. Jobbiga jättetrosor. För porrigt för min smak. (Är gammal och gaggig.)
  12. Danny. Jag gillar verkligen inte denna. Danny har varit så bra tidigare år. Refrängen irriterar mig av någon anledning.

Min lista publicerade jag igår.

Skärmdump: Svt

Melodifestivalen 2024

Då är det finaldag och jag är allt annat än imponerad. Aldrig tidigare har jag lyckats rangordna melodierna* så här snabbt.

1-5 är bra. (1 & 2 gör mig GLAD och det är inte det lättaste att åstadkomma i dessa tider.)
6 är okej.
7 & 8 är knappt okej och så förutsägbara och tradiga.
9-12 är skräp.

*Tänk så underbart det var när vi använde detta ord. Ja ja, jag är gammal och gaggig men allt var ju bättre förr. Inte minst språkbruket och melodierna.

Vi hörs i morgon!

Några snabba rader om gårdagens Melodifestival

De norska pågarna lär väl vinna men det är ju så tradigt och så perfekt och så tillrättalagt. Men såväl tonårstöser som kinky äldre damer går väl igång.

Vilken tur att dragartisen kom sist. Finns det verkligen folk som fortfarande tycker att det är ”spännande” eller ”kittlande” med drag show? Det var kul för 30 år sedan. Och han som var så söt när han var sig själv. Synd att en sådan solstråle måste spöka ut sig så. JA, JAG HAR BLIVIT GAMMAL OCH GAGGIG och det gör mig ingenting. Kass låt dessutom.

Såg på sociala medier att många uppskattade den där Jay Smith. För mig var det värsta sortens musik. Ger mig absolut ingenting. Slätstruket nonsens. (Men vi får tycka olika.)

Hon den där nykomlingen Annika med det konstiga efternamnet var ju fantastisk! Vilken pipa! Vilken närvaro! Och en bra låt. En välkommen överraskning.

Medina var mina favoriter med ”In i dimman” för nåt år sedan och jag gillar även denna nya låt. Dock inte lika mycket. Och så har jag en liten crush på Sami. Han verkar så himla gullig. Jag håller på Medina nästa vecka.

Den där afropoppen var nästan lika intetsägande som Jay Smith. Och med en vokalist som hade osympatiska vibbar på nåt vis. Jag gillar inte såna vibbar.

Sedan blev det Andra chansen, som nu heter något helt annat, av någon helt sinnessjukt märklig anledning eftersom man hela tiden måste ”förnyyyyyya sig” (struntprat!), och Carina Berg gjorde entré i en fantastisk klänning. (Se skärmdump.) (Obs. Det var inte ironiskt. Jag tycker att hon var helt smashing.)

Då blev det som vi alla redan visste, att de som just uppträtt skulle komma att gå vidare till finalen. Så uruselt tänkt. Såg de verkligen inte detta komma eller var det meningen?

Tur att den där snuskisen åkte ut. Jag tycker att hon är vulgär och hennes märkliga mask gör mig lite rädd. Som sagt: JAG ÄR GAMMAL OCH GAGGIG.

Under tiden kollade jag så klart även på isländska finalen och Hera Björk vann (vilket var välkommet, men med en lite dammig låt som dock växer efter tredje lyssningen) och även på finalen i Serbien. De hade en massa underbara bitar. Serbien är ett av mina favoritländer i ESC. Ofta ljuvlig balkanpop. Missade dock vinnaren då jag somnade där jag låg och yrade med min feber. Helt utslagen.

Sammanfattning gällande MF, nu när vi hört alla låtar.

Ett osedvanligt svagt år. Många okej låtar, men allt har varit så urvattnat. Som en t-shirt som tvättats alldeles för många gånger.

Slut på rapport.

”Give My Heart a Break”

Äntligen en bra deltävling i Melodifestivalen i lördags (våga vägra det fruktansvärda ordet ”mello”) (TVI!). Cazzi Opeia var ljuvlig (min svenska vinnare så här långt) och det var även den nya bekantskapen Jacqline. Vilken pipa! Och skön dänga, men hon borde byta kläder. De där jättetrosorna gör ingen glad. Klä på er damer, det är vinter!
Opeias ”Give My Heart a Break” spelas om och om igen här hemma. Texten förklarar lite hur jag mår just nu…

Men jag hade bara en slinga i huvudet hela söndagen: ”La-la-la la-la-Gunilla”.

Därefter var det final i Estland och Danmark men de imponerade inte. (Jag gör allt för att glömma vår finska katastrofvinnare.)

Jag har nog nämnt att en sak som jag saknar här i Finland är MF- och ESC-vänner. I Stockholm var vi ett (ganska stort) gäng som alltid sågs hos varandra för att se dessa tävlingar. Vi röstade och höll på och alla visste – naturligtvis – att under låtarna pratar man inte. En gång tog jag med mig en amatör till vår tillställning och hon förstod inte att hon skulle knipa näbb, hur jag än försökte förklara detta. Jag skämdes jättemycket och hon fick inga fler inbjudningar.

I lördags kom min vän Christa över för att se MF. Det var lajbans. Ni vet Christa, som skrivit en läsvärd bok.
Vänner (och hundar) är livet. Så är det bara.

CHA CHA CHA & TATTOO

I afton smäller det äntligen.
Som vi har väntat på UMK – Finlands uttagning till Eurovision Song Contest!
Jag har inte gjort någon hemlighet av att jag stormälskar Käärijä och hans fantastiska bit ”Cha Cha Cha”. Folk och fä tror ju lätt att låten bara handlar om att supa, men om man verkligen lyssnar och tar in texten på riktigt så inser man snabbt att låten har ett mycket djupare budskap än så.

Nu, efter att Melodifestivalen helt har förvandlats till ett barnprogram med outhärdlig musik (vilket jag skrev om här) och extremt tradiga och töntiga sketcher, så dyker nu äntligen en smula KVALITET upp på scen.
Det är Loreen som är tillbaka med ”Tattoo”. Hittills har jag ju bara hört det lilla klippet på Svt Play, men jag älskar vad jag hör. Vilken superdänga!

Jag återkommer med fullständiga rapporter efter såväl UMK- som MF-finalen.

Här kan du se min video om de tävlande låtarna i UMK.

Uppmaning!

🇫🇮 Suomi! Tänä iltana äänestämme Käärijää. ”Cha Cha Cha” voi voittaa koko Euroviisut. Luottakaa minuun – minä osaan nämä asiat!
🇸🇪 Finland! I afton röstar vi på Käärijä. ”Cha Cha Cha” kan vinna hela Eurovision. Lita på mig – jag kan det här!

— — — — — — — — — — — — — —

🇸🇪 Sverige! I afton röstar vi på Loreen. ”Tattoo” kan vinna hela Eurovision. Lita på mig – jag kan det här!
🇫🇮 Ruotsi! Tänä iltana äänestämme Loreenia. ”Tattoo” voi voittaa koko Euroviisut. Luottakaa minuun – minä osaan nämä asiat!