Om ni undrar vad jag gör (klart ni undrar och antecknar) så förbereder jag mig för chanukka. Mycket upptagen och engagerad är jag.
Kopierar från Wikipedia (ja, ni hör ju hur upptagen jag är!):
Chanukka (hebreiska: חֲנֻכָּה, tiberianska: Ḥănukāh, vanligtvis stavat חנוכה och uttalat [ˈχanuka] på modern hebreiska), också känd som ljusets fest eller invigningsfesten, är en judisk högtid som varar i åtta kvällar från 25 kislev till 3 eller 4 tebet – det vill säga vid nymåne i november-december, och som firas till minne av Judas Mackabeus återinvigning av Jerusalems tempel år 165 f.Kr. sedan det under maccabéerupproret befriats från de seleukidiska härskarna.
Enligt traditionen fanns olja till templets lampor för en enda dag, men Herren såg till att oljan räckte i de åtta dagar som behövdes för att få fram ny tempelolja. Channukka varar därför i åtta dagar, och varje kväll tänds ljus till minne av detta under – ett ljus den första dagen, två den andra, och så vidare.[1][2] Dessa åtta dagar är dock inte helgdagar så till vida att sabbatsbuden gäller, utan snarare en utdragen fest.
Till chanukka hör, synnerligen bland ashkenaziska judar, en traditionell leksak i form av en snurra, dreidl (mod. hebreiska sevivon)[3], och maträtter av mjölk (såsom semuljepudding) och/eller friterade i olja (såsom sufganiot och latkes), man äter också karp, en tradition som förekommer även i östeuropa till julen. Under Chanukka tänder man ett ljus varje kväll i chanukkastaken (hebr. חַנֻכִּיָּה, Hanukiah), en åttaarmad ljusstake med plats för ett nionde ljus, som kallas tjänaren (shamash), och som används för att tända de övriga.
Chanukka upplevs ofta av den ickejudiska världen som ett alternativ till den kristna julen. Detta främst beroende på att chanukka ofta inträffar vid jultid, beroende på hur den judiska kalendern står i förhållande till den kristna. En annan likhet är tändandet av chanukkaljusen med ett nytt ljus för var och en av de åtta dagarna. Möjligen inspirerade denna sed till adventsljusen inom vissa grenar av kristendomen.
Slutkopierat.
Frågor på det? Nej, jag tänkte väl det.
Så nu säger vi
Läs även andra bloggares åsikter om judendom, chanukka, hanukkah
Kategori: Judendom
Hunkig säkerhetsvakt
Jag och Sebbe fick sällskap på lunchpromenaden. Mycket trivsamt och mycket trevlig runda.
Vi besökte den tjusiga synagogan och eftersom jag är powerbloggare så knäppte jag några foton.
En karl klev fram. ”Jag arbetar som säkerhetsvakt här, kan jag hjälpa er?”
”Nej, vi promenerar bara”, svarade jag.
Då fick han syn på min eleganta israkeps. Han sken upp och kommenterade den.
”Jag har köpt den i Israel”, kvittrade jag.
”Du har kanske varit där flera gånger?” undrade han och jag svarade att det har jag sannerligen.
Sedan önskade han oss trevlig helg.
Jag log på både in- och utsida. Han var naturligtvis fantastiskt vacker och mycket judisk.
Tid för eftertanke
Gårdagskvällen blev en mycket trevlig historia. Yrde runt i köket i timmar och bjöd så småningom på en Rosh Hashana-middag med tydlig touch av Kim: ris med russin, mandel och lök (ett måste), falafels som jag rullade och dränkte i vitlök, sallad med tahinidressing, hummus och pepparrotsröra, fylld aubergine, champinjoner stekta i en massa vitlök, stuvad spenat, fylld paprika och naturligtvis äpple som dippades i honung.
Därefter tid för eftertanke!
Doing Rosh Hashanah ”right” isn’t an easy task. It’s often painful to be honest with yourself, acting like a detective, rooting out your less-than-honorable thoughts, words and deeds. With Rosh Hashanah, Judaism makes this process easier by providing a time of year devoted to this exploration. At Rosh Hashanah, all Jews undergo this self-exploration together so that no one person feels like they’re on their own.
Rosh Hashanah is the time to pull out your calendar, review your year, and consider:
- Were there times that you could have been nicer to someone?
Självklart, men jag har ändå varit mycket trevlig mot de flesta. - Were there people that you hurt, intentionally or unintentionally?
Ja, jag fräste åt de flesta i somras, men jag har bett om ursäkt och förklarat varför jag betedde mig som jag gjorde. - Are you fulfilling the dreams and goals that you set out for yourself?
Inte direkt. Jag flyter mest med just nu och har varken något särskilt mål eller någon speciell mening med saker och ting. - Have you been honest with yourself and everyone around you?
Ja, det har jag. - When you consider the year, what are the things that you are proud of, and what are the things that you are sorry about?
Jag är glad och stolt över att jag öppnade dörren när kärleken knackade på, fastän jag visste att det ej skulle hålla och att det skulle ta evigheter att komma över det/honom. - What are the things you wish you had done that you didn’t? And the things that you did do that you wish you hadn’t?
Jag har fått ganska mycket gjort. Jag har sagt ifrån, och det är jag mycket glad över. Jag är oerhört stolt över att jag tog de där småflickorna som sa att det bodde två bögar nedanför dem i örat. Jag önskar att jag hade varit lite mer sån. Lite mer powerful.
Något jag inte gjort som jag önskar att jag hade gjort? Ätit nyttigare, druckit mindre, motionerat mer, läst fler böcker. Det är vad jag kommer på på rak arm.
Sebbe älskade ballongerna. Hahaha. Ännu har ingen smällt, men det är nog nära nu. Sista bilden: så här soligt är det minsann idag. Sommaren ger sig inte.
Rosh Hashana
Rosh Hashana (ordagrant årets huvud) är den judiska kalenderns nyår och markerar årsdagen av skapelsen. Helgen firas de två första dagarna i månaden Tishri. Rosh Hashana inleder de tio botdagarna, som ägnas åt att man tänker över sitt liv och ber om förlåtelse för fel man begått under det gångna året. De avslutas med Jom Kippur – försoningsdagen. Det är helt enkelt tid för försoning och eftertanke.
Enligt den judiska kalendern börjar dagen när solen går upp och den tar således slut när solen går ner. Alltså börjar det nya året – 5770 – i Stockholm klockan 18:39 i kväll.
Det blir en festmåltid med mycket söt mat (i hopp om ett sött nytt år). Mer om det imorgon!
Kort och koncist med festlig musik:
Läs mer om den judiska kalendern och om Rosh Hashana. Ännu mer finns här. Tack till Judiska ungdomsförbundets fantastiska kalender.
