Kategori: Israel

Poddtips: Judefrågan

Om ni, liksom jag, är intresserade av Israel och judendomen så tycker jag att ni ska lyssna på podden Judefrågan.

Den legendariska Jean-Pierre Barda gästar det senaste avsnittet och ett ljuvligt och intressant samtal uppstår.

Jag lyssnar via Apple podcasts, men du kan lyssna även exempelvis här.
Det finns många oerhört intressanta och informativa avsnitt, så lyssna loss, vetja!

Efter att ha lyssnat på podden så började jag lyssna på Army of Lovers.
Första gången jag hörde dem (”Ride The Bullet”, som just hade släppts) så var det på Sveriges Radio. Jag låtsades vara sjuk och var hemma från skolan. Jag kan än idag känna hur jag får tvångsmässigt ont i halsen när jag hör låten, och ”febern” den stiger… Jag var väl 14, tror jag, och skolkade en del då jag var ett mobbat, finnigt (och jag menar inte akne – jag har har aldrig lidit av akne, faktiskt) bögbarn och trivdes bäst ensam hemma. Och så kom Army of Lovers! Wow, liksom.

Några år senare studerade jag i Vasa, Finland, och vi spelade den nysläppta ”Israelism” om och om igen i min studentbostad.
Ännu fler år senare var jag tillbaka i Sverige och vi spelade den då nysläppta ”Give My Life” på alla våra förfester i Stockholm.
Och tänk att jag jättemånga år senare drev en hemsida som hette israelism.se, där jag skrev om Israel.

Oj, vilka minnen.
Och nu sitter jag i Helsingfors och lyssnar på dessa popmästerverk.
Jag älskar popmusik.

VILKEN JÄVLA HJÄLTE

Jistanes.
Jag slängde käft med en bekant (som jag kanske nu kan börja kalla VÄN) i Israel. Jag hade ingen aning om att han var i armén. Han befinner sig nu i norra Israel där han försvarar landet – och det judiska folket (och alla andra israeler för den delen) – mot attackerna från Hezbollah i Libanon.

Han skickade röstmeddelanden till mig och jag (som den känslige fjolla jag är) blev darrig på läppen. Han sa: ”Jag föddes i och växte upp i Israel och jag kände mig trygg, som jude, och nu är det min tur att försvara landet och folket” (och där började jag ju snyfta).

Det var liksom en självklarhet, en plikt samt en stolthet i att göra så. SÅ KLART.

Han sa vidare (och jag bad om lov att citera honom) att: ”Jag förstår inte hur européerna kan vara så dumma att de välkomnar denna terrorism hem till dem själva.”

DET FÖRSTÅR INTE JAG HELLER.

Ja, nu sitter han där uppe i den minimala judiska statens norra hörn och skyddar våra – och mina – andra vänner. VILKEN JÄVLA HJÄLTE.

Ni är helt enkelt fruktansvärda människor

Innan jag tar helg och säger Shabbat Shalom så måste jag skriva en sak till. (Jag skriver i affekt, så jag kanske kommer att svära lite.)

Så här ser världsläget ut. –>

Den judiska staten evakuerar sina medborgare från Europa, eftersom våra länder ockuperas av islamister som inte vill någon av oss någonting gott.

Och vad säger de flesta? Absolut f-ing ingenting!

Det är helt tyst.

Samtidigt har alla vänsterextremister i flera årtionden undrat ”hur fan kunde Förintelsen hända?”

JUST SÅ HÄR. EFTERSOM NI ÄR SÅ JÄVLA TYSTA HELA JÄVLA TIDEN.

Och vänsterns eviga jollrande om att (läs med gnällig röst:) ”Det var så här det började på 30-talet…” JA, EXAKT. Det händer NU och ni är TYSTA. Det var så det ”kunde hända”, era jävla mähän.

Jag föraktar såna människor. Mitt tålamod är helt och slutgiltigt slut efter 7 oktober 2023, då folk var ute och firade mord, kidnappningar, våldtäkter – och demonstrerade mot Israel, innan Israel ens hade svarat på den fasansfulla attacken (som är ett trauma för oss alla, men inte ens detta fattar ju de bänga). Då visade folk sina rätta (jättefula) färger.

De har ingenting emot alla miljarders miljarder muslimska eller kristna länder, men de har någonting emot den enda judiska staten.

Åt helvete med såna människor. USCH.

Och nej, det här som hände i Amsterdam handlade inte om att offren var israeler (”för man måste ju få kritisera Israels regering” bla bla f-ing BLA), nej det handlade om att de var judar. Detta framgår tydligt i videoklippen som spridits över hela internet.

Och alla vi normalbegåvade vet att ”israel” och ”sionist” betyder JUDE.

Skärp er nån jävla gång.

Ni bryr er inte nu, så kom inte och lipa mot min axel sedan, när det gäller er själva, era bögsöner eller era döttrar. Här har ni ingen sympati att hämta eftersom ni NU är så JÄVLA TYSTA.

The West Is Next. Alla vi som har en någorlunda fungerande hjärna (trots att min egen, till exempel, är en smula skadad och jag är lite mer trögtänkt numera, efter operationen) VET detta.

Men knip näbb ni. Och lycka till.

Jag är en man med en (förvisso skadad, men ändå intakt) rygg (fan, vilket gnäll). Jag har RYGGRAD och jag kommer alltid att stå stadig och stolt med den judiska staten och med det judiska folket.

SO SUE ME.

Hej då och trevlig helg.

En enkel mans funderingar

Jag har en ”simpel” fråga. Det är så mycket jag inte förstår och om någon av er intelligenta personer kan besvara min fråga så är jag tacksam.

Varför är världens regeringar så mjäkiga och ryggradslösa? Jag talar om det eviga sorgebarnet – det påhittade folket ”palestinierna” (en annan diskussion, vi kan föra den vid ett senare tillfälle).

År ut och år in, decennium efter decennium, får de bidrag från världens alla håll (av vilket en stor del går rakt ner i fickorna på terrorister). Varför reser sig ingen upp och säger: ”Släpp gisslan, annars blir det inga mer pengar”? Varför? Vänligen förklara det för mig.

Man (vi) kastar cash på dessa människor, medan de kidnappar, lemlästar, våldtar, mördar folk (främst judar då, så klart). Detta ”legitimerar” ju allt de håller på med. Varför säger ingen: ”Stopp ett tag! Det här är ju inte reko och hyvens!”

Varför?

Det är det jag inte förstår.

Om alla dessa regeringar och alla dessa ”bestämmande organ” hade lite stake så skulle gisslan ha varit hemma för länge sedan.

Varför daltas det med dessa terrorister, som har som enda punkt på agendan att rasera Israel och att förinta det judiska folket?

Varför daltas det med dessa människor?

Om vi tar ner det hela på en allmänmänsklig nivå. Låt oss säga att du blir arbetslös och du råkar skicka in ett dokument två dagar för sent. Då blir det stopp! ”Nej, nu får du ingen ersättning!”

Eller, som jag, när jag genomgick min hjärnoperation i början av sommaren. En _planerad_ operation. Jag fick karens. Sju vardagar utan ersättning nånstans ifrån. Varför karens? Jag hade en grej i hjärnan och den skulle opereras och därför blev jag ekonomiskt bestraffad? (Om detta kan jag skriva mycket mer om vid ett annat tillfälle.)
”Hej, jag ligger på intensiven efter att en kirurg har rotat runt i min hjärna, så jag är inte arbetsförmögen. 1000 tack för karensen.”

Men! Om du är terrorist så kommer cashen flygande. Det är så mycket som är SÅ FEL. Varför säger ingen någonting?

Jag är ingen särskilt välutbildad man (vilket jag börjar bli mer och mer tacksam för, när jag hör om vad som händer på universiteten runt om i världen), men jag är bildad. Och intresserad. Ändå är det så mycket fundamentalt som jag bara inte förstår.

Förstår du? Vänligen förklara för en enkel man.

Tillägg: för övrigt är jag mot alla tänkbara ”bistånd” till utlandet så länge det finns folk här hemma, som i soporna letar efter burkar att panta. Men detta är säkert också en ”kontroversiell” åsikt.