Kategori: Adult

Jag säger nej tack till all slags kaviar

Vän (läses med fördel på göteborgska): Öh, Kimman, jag tycker bannemig att du ska ta och registrera dig på den där andra siten.
Jag: Men usch. Jag var medlem där för många år sedan och jag fick bara meddelanden från manliga prostituerade från fjärran länder.
Vän: Ja, de finns de med, men ignorera du dem. Det finns gött om goa grabbar på siten också.
Jag: Hmm, jag vet inte jag.
Vän: Kom igen nu då!
Så jag gjorde som jag blev tillsagd (sexy!) och reggade mig. Fem manshoror skrev på direkten men jag ignorerade dem och tittade runt lite på den extremt fula och inte det minsta användarvänliga siten.
Plötsligt kom jag fram till avdelningen “ange dina sexuella preferenser”. Det hårda språket störde mig i allmänhet men i synnerhet undrade jag vad det där “kaviar” betydde:

När jag kollade svarsalternativen så förstod jag:

Tid är pengar – dina klackar tar oss inte ur krisen

Idag ska vi tala om det här med långsamma människor.
De stör mig som få.
Okej, jag är en sån som går väldigt snabbt, men någon måtta får det faktiskt vara när man rör sig i en stad.
Igår, i en trång tunnelbanegång, gick en flock damer i snigelfart. Så pass att den enbente unge mannen på kryckor bredvid mig suckade (sant).
Ja, de rör sig oftast i flock och ja, det handlar oftast om kvinnor. Det är nämligen så att dessa damer envisas med att trippa runt i skor de inte kan (och rent fysiskt inte ens borde kunna) gå i.
Visst är det sexigt med sylvassa, skyhöga klackar – det är jag den förste att skriva under på – men låt oss komma överens om att de hör hemma i sängkammaren. Inte i en trång, smal tunnel i rusningstid.

NU!


Det är söndag och söndag står för eftertanke.
Idag tänker jag på att hur jag än äter nyttigt, bär cykelhjälm när jag cyklar bland Stockholms galna fotgängare (speciellt de som utan att blinka slänger ut barnvagnen mitt i cykelbanan), bär säkerhetsbälte de tre gånger per år som jag sitter i en bil, använder flytväst då jag en gång vart tionde år befinner mig ute till havs, använder kondom när jag får komma till en gång vart femte år, så kan det ändå komma en galning och ta livet av mig. Bara så där.
Ännu en anledning till att leva här och nu, och inte oroa sig så förbannat över en framtid som kanske ändå inte kommer.
Så. Idag tänker vi på detta.
Jag arbetar några timmar till och därefter packar jag ihop och går på semester. Igen. Och jag tänker njuta av varenda stund eftersom det kan vara mitt livs sista semester.
(Detta inlägg har så klart sitt ursprung i det som hände i favoritstaden Tel Aviv igår kväll. Exakt samtidigt som jag hängde på favoritkrogen i den andra favoritstaden Stockholm. Tack och lov hann jag – innan någon kommenterade det – radera det blödiga inlägg jag skrev i natt. Ja, jag satt i telefon med mitt ex och kände mig allmänt dramatisk och sorgsen.
Det som hände var alltså att en maskerad galning klev fram till en lokal där homosexuella tonåringar träffas för att tala om livet och lyckan och avsaknaden av den och öppnade eld. Två avled och många skadades och än en gång påminns vi om att vi fortfarande är hatade och föraktade i denna galna värld. Extra absurd känsla med tanke på gårdagens prideparad i Stockholm.)