Ska alldeles strax kasta mig i bingen. Och komma upp tidigt imorgon. Är lite nervös inför jobbstarten i helgen. Vet inte varför. Drömmer om det hela tiden. Drömmer att jag blir bjuden på fest kvällen innan och jag måste tacka nej för att jag inte vill vara trött första dagen efter nästan fyra månaders bortavaro.
Och så drömmer jag väldigt ofta att jag är på väg till ett tåg eller en färja eller liknande och att jag hela tiden missar avgången. Att jag som vore jag i vatten kämpar mig framåt men aldrig hinner fram i tid. Hur ska jag tolka dessa drömmar? De är ständigt återkommande.
Ibland känns det som att jag lever ett annat liv i ett parallellt universum. Som att ifall jag hade valt att öppna andra dörrar än de jag öppnade skulle saker och ting varit annorlunda. Och kanske de är det också. Det kanske bara är en liten del av mig som får uppleva dem bara. Vad vet jag? Jag är en klump celler som alla andra. Nu ska jag försöka sova. Innan jag flippar ur helt och hållet.
Författare: Kim da Costa
Annonsjobb
Woops! Samtal från kontor 1. På onsdag ska jag presentera helt nya annonser för en viss produkt för bossarna på kontor 2.
Min spontana reaktion; “jag måste köpa en ny Gucci-kostym så jag ser presentabel ut”.
Kommer nog hänga framför datorn non stop tills dess… Med min fantasi menar jag. Den är ju näst intill gränslös.
Bara i Sverige
Bara i Sverige får man köa i över en halvtimme för att lösa ut en check. Blev trevligt bemött åtminstone, trots att hon bara ville åt mina pengar.
Gud vad jag är trött på pretentiösa människor. Tänk om alla bara kunde slappna av och enjoy the moment.
Och varför säger man “ja” när man i själva verket menar “nej”. Ödsla inte min tid, tack!
Bra sak: när jag kom hem låg två rykande färska biljetter till förhandsvisningen av Brokeback Mountain på hallgolvet. De måste ha gillat vad jag skrev.