Cykelgrabben försökte bokstavligt talat snärja mig

Igår kväll när jag och Sebbe var ute i skogsgläntan mötte vi en grabb på cykel + hans hund. Hunden såg farlig ut och strax innan vi möttes stannade grabben och såg till att jycken inte sprang fram till Sebbe. Vi trippade vidare. Efter ett tag vände sig Sebbe om och jag undrade vad som stod på och kastade ett öga över axeln. Jodå, grabben med jycken hade vänt om och kom nu i full fart mot oss. Grabben cyklade på vänster sida och den kopplade jycken sprang en bra bit till höger. Jag tänkte att detta skulle kunna gå illa men eftersom de två var så pass långt bort antog jag att de skulle hinna ändra lite på ordningen så att jag och Sebbe skulle slippa att fångas i kopplet som vore vi fiskar i nät.
Rätt vad det var kände jag ett koppel mot baksidan av mina lår och i samma veva hoppade den läskiga hunden fram till Sebbe och de bråkade och skällde. Cykelgrabben stannade och tittade på mig med intensiv blick. Jag försökte skilja på hundarna och hade musik i öronen + var lite skärrad så jag tänkte inte på att han kanske sa något. När hundarna var isär tittade jag upp på kisen som log så där förföriskt som endast brunögda män med vackert, brunt, självlockigt hår kan göra. Läpparna var fylliga och friska och jag kunde ana de vita, raka tänderna. “Försöker du ta livet av mig, människa?” tänkte jag säga men fick inte riktigt fram ett ljud. Fortfarande tänkte jag inte på att ta ut lurarna ur öronen och grabben satt på sin cykel och… liksom väntade. Nåväl. Efter ett tag cyklade han vidare. Sebbe och jag strosade småchockade vidare. Något senare såg jag grabben igen. Han hade vänt om och kom nu i full fart mot oss. Innan han hann ända fram vände han dock om och cyklade sin kos.
Jag kände igen grabben. Förmodligen från det där communityt. Han var mycket fin och han drömde säkerligen om att lyfta upp mig på sin cykel och trampa iväg mot solnedgången. Kanske ville han dyrka mig och låta mig flytta in i hans stora, ståtliga villa. Kanske ville han låta mig bli hemmaman och förevigt fri från tidiga morgnar.
Men nej – jag är upptagen. Det blir inget cyklande här inte.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *