Gårdagen var en mycket bra dag, både professionellt och privat.
Först och främst var jag på utvecklingssamtal och som ni ser av min karriärkurva ovan har den efter lång, lång tid vänt och går nu mer eller mindre spikrakt uppåt.
Ingen är gladare än jag.
På hemmafronten kom Tysken över på smal middag. Tyvärr var Tyska Eva kvar i villan på landet men Sebbe hade trevligt ändå.
Tysken är en väldigt rolig man. Jag försökte förklara skillnaden mellan “brygga” och “kaj” och Tyskens nästa fråga var så klart om det finns något som heter “kajbrygga” – han är ju så frågvis och förmodligen är det delvis därför han talar så bra svenska efter bara ett drygt år i landet (minns “bmdubbelv“ och inte minst “össnö“.).
Det blev mat och vin på balkongen och Sebbe fick en massa uppmärksamhet.
Innan jag gick till sängs såg jag en snutt av ett sånt där amerikanskt Animal Rescue-program på Animal Planet och det borde jag inte ha gjort. Jag blev så ledsen, så ledsen då jag såg ett inslag om en hund som blivit lämnad (utan mat och vatten) då ägarna flyttade (!). Fatta vilka vidriga människor det finns i denna värld. VIDRIGA!
Apropå mina lysande framtidsutsikter ser mitt liv nu ut som följer. Jag har:
* Karriär
* Hem
* Hälsa
* Hund
* Bra familj
* Goda vänner
Som vanligt är det kärlekslivet som lyser med sin frånvaro.
*Käyrä nousemaan betyder ungefär “låt kurvan stiga” och kommer från en ekivok låt med den numera bortgångna sångerskan Kikka.
Etikett: vänner
Det var en gång ett gäng grabbar
Av en slump lunchade jag nyss med två goda vänner. Det kändes väldigt storstadsaktigt, alltsammans. Vi satt på en uteservering alldeles i centrala Sthlm och solen sken på våra mer eller mindre vältränade kroppar. Sus och dus på gatan. Tusentals män i kostym passerade. Turister tittade på kartor och pekade på gatuskyltar. Kvinnor rättade till lockarna och kjolarna.
Maten var god men kanske inte så jättenyttig. Vi skvallrade om vad som hänt under förmiddagen. Vi avhandlade dejter som varit och dejter som (förhoppningsvis) komma skall. När vi var färdiga reste vi oss upp och alla gick åt helt olika väderstreck. Det måste ha sett lite småkomiskt ut. Åtminstone uppifrån.
Tre män strax över 30 sågs, slog sig ner, åt, pratade och reste sig upp och strosade* tillbaka till respektive arbetsplats.
*Okej, en tog bussen och en trampade iväg på cykel. Men jag promenerade.
Människor jag faktiskt tycker om
Idag vill jag hylla mina vänner. De är så fina att de förtjänar att hyllas lite titt som tätt.
Just idag sänder jag mitt bultande hjärta till Vännen Som Köpte Ny TV och Vännen Med Bil.
Den senare kom hem till mig igår och vi satte oss med hundarna i bilen och åkte till den förstnämnde för att hämta hans gamla TV (som till skillnad från min förra har två fungerande högtalare). Som den miljöpartist jag är har jag varken bil eller körkort men det hindrar mig inte från att njuta när jag väl åker bil. Herre min skapare så snabbt och smidigt det går! Speciellt med en tysktalande GPS som i tid och otid säger “rechts” och “links” och allt vad det är.
Nu hoppas jag att någon hittar min gamla TV som jag ställde vid vägkanten (se bild).
Okej. Ni gick inte på det så klart. Naturligtvis ställde jag den i recyclehörnan i miljöstugan på gatan min.
Fotot knäppte jag för någon vecka sedan. Ni kan ju tänka er hur bögarg jag blev när jag såg apparaten stå där den stod.
Folk är knäppa men jag försöker ignorera dem så gott jag kan. Bland annat genom att hylla dem som förtjänar det. Mina kamrater exempelvis.
Ja, Vänner Med Bil hade även med sig tyska Eva – Sebbes nya BFF (best friend forever). Det var tjo och tjim och hundarna var så fina så fina att mitt hjärta log. Jag funderar ibland på att skaffa ett syskon åt Sebbe men jag är lite rädd. Han är ju så väldigt snäll och ojobbig att jag kanske inte skulle ha samma tur med nästa hund.
För övrigt vill jag inflika att jag i förrgår blev medlem på en MYCKET seriös site för sådana som söker LIVSPARTNER. Fatta! Den är så seriös att man inte ens ser bild på den man pratar med förrän vid ett senare (självvalt) tillfälle. Mycket spännande.
Måndag – den nya vilodagen
Eftersom måndagar är rätt tradiga och lite lätt ångestframkallande tänkte jag bjuda på mina goda tips för att hålla humöret uppe under kommande måndagar. Gör som jag gjorde igår:
* Maila en vän du bara kan vara med. Utan krusiduller.
* Skriv: jag är sugen på mat, vin och girltalk. Du kommer garanterat få ett svar i stil med: “fixa maten så tar jag med mig vinet”.
* Kvällen tillbringar ni tillsammans i soffan. Ni äter god mat, dricker ett par glas rött och småpratar (”gissa vem jag såg på väg hit! Han som flirtade med dig online för ett tag sedan. IRL är han rultig, tunnhårig och har dålig hy”).
* Därefter ser ni fem avsnitt av er favoritserie. I vårt fall blev det DIRT.
* Ni får för er att ni är sugna på glass och passar på att inhandla ett paket när ni är ute med hunden.
* Oops! Ni spontanköpte chips också.
* Frosseri, frossera.
Vips visar klockan läggdags och helvetesmåndagen är över och dagen blev oändligt mycket trevligare än du någonsin kunnat förutspå.
Ett tips bara.
Purpurdrama & Grönis
Måndag och en normal vecka för mig – arbete måndag-fredag och ledig helg.
Sov oroligt i natt. Tror det berodde mest på att kroppen var upptagen med att repa sig. Det blev mycket av det goda i helgen, kan jag konstatera.
Jag har inte berättat om Purpurdramat!
Jag och Grönis pratade film en gång och jag nämnde att Purpurfärgen är en av mina favoriter, varpå vi kom överens om att se den tillsammans när han kom och besökte mig. Jag lånade filmen av min gode vän men när vi slog oss ner i soffan i fredags insåg vi att vi fått dvd nummer två, som bara innehöll bonusmaterial. Besvikelsen var stor men vi såg istället en Almodóvarfilm som jag hade hemma i hyllan. (Jag somnade för övrigt mitt i – utmattad efter min hårda tvådagarsvecka…)
På lördagen då vi var på memmajakt passade Grönis på att köpa Purpurfilmen eftersom vi annars inte skulle hinna se den.
Mitt i filmen tog den slut. Det var mycket dramatiskt men jag insåg att man kanske skulle vända på skivan som den vane LP-älskare jag är. Och så var det ju! Men konstigt att det inte fanns angivet någonstans på dvd:n. Vi såg i alla fall filmen och den var lika bra som alltid.
Grönis är för övrigt en av de bästa män jag någonsin mött. Hoppas innerligt att hans kvinna ger honom den uppskattning han förtjänar. Annars blir jag rosenrasande.