I och med att alla mina datorer är upptagna kan jag inte vara inloggad på MSN (det är så jobbigt via iPhonen) och då ringer Y: “jag vill bara säga att jag älskar dig”. Åh! Tänk om alla hade en kärlekspartner. Tänk så fin världen skulle vara. Plus att jag har så fina vänner. Och Sebbe är glad. Inte illa alls. I love life. Alla ångestfyllda år känns så underbart avlägsna.
Etikett: teknik
TB
Error
Det är nåt fel nånstans. Hann inte backuppa klart på jobbet så gick och köpte en extern hårddisk och nu håller jag på. Ringer banankillen och ber om hjälp då och då. Tack och lov har jag min gamla stationära dator (+ en tokgammal Mac i garderoben, min förra laptop gav jag nyligen till min syster i utbyte mot Madonnabiljetten). Åh, vad jag räddar all min musik och alla mina arbeten.
GLÖM INTE ATT BACKUPPA!
Olyckan är framme när du minst anar – inte nästa månad, utan imorgon!
Älskar att jag kan blogga från min iPhone. Bara en sån sak.
Puss i denna dramatiska tid.
TACK!
Gissa vad som sker på bilden.
Vi backuppar hela min hårddisk. L på jobbet fixade min dator. Jag älskar honom. Det är han som är banankillen, som jag drömde erotiska drömmar om en gång.
“Visa den lilla grej”, säger han nu med kraftig brittisk brytning. Jag vet inte riktigt vad jag ska ta mig till. Jag är väl skyldig honom mer än ett “tack”.
D R A M A !
Hmm… Dagen började inte som jag hade tänkt mig. Först hängde sig datorn (big time) och jag kämpade förtvivlat med att få igång den, men varje gång den skulle in på Windows så lade den av – det gick inte ens att starta den i felsäkert läge. Jag skrek och var förtvivlad. Jag såg alla bilder och all musik som jag inte hunnit backuppa (jag är faktiskt ganska bra på att göra det) och jag kände paniken komma krypande. Till slut (fyra timmar senare) blev jag alldeles yr och bestämde mig för att stänga av datorn ett tag. Sebbe och jag kilade bort till libanesen för att snabbhandla. Då funkade plötsligt inte mitt VISA-kort. Aaargh. Inte mitt kreditkort heller. Som tur var känner libanesen mig rätt väl så jag fick mina prylar på krita (kändes väldigt New York).
När jag kom hem slog jag på datorn och gick ut i köket för att fixa kaffe. Då hörde jag uppstartningsmelodin (?) och jag rusade ut i vardagsrummet och noterade till min enorma, orgasmiska glädje att datorn var vid liv. Jag föll ner på knä och tackade moder jord. Jag ska inte svära på hela veckan.
Nu måste jag tokbackuppa allt jag har i min dator.
Uppdatering: Dramat återkom! Aaargh! Laptopen vägrar starta. Tack och lov har jag en gammal stationär dator också. Den är dock ytterst opålitlig och startar lite som den vill. Just nu fungerar den dock.
Den här dagen har varit ett skämt.