När jag och Sebbe kom hem från jobbet kom Germany’s finest på snabbvisit. Med sig hade en oerhört fin gåva; ESC-dvd:n från mitt födelseår, dvs 1974. Tack!
Detta har varit ett vänskapens år. Ni är alla fina och betyder mer än ni kanske anar.
Skål (rödvin nu, trots morgondagens arbete)!
Slut En ny början.
Etikett: Spice Girls
London del 2 [tisdag]
Hårdramat
Jag hade ju ordnat Londonlook men vantrivdes i mitt bruna hår och trivs en popfjolla inte med sitt hår känns allt dåligt. Jag beslutade mig därför redan på måndagskvällen för att ordna tillbaka mina blonda lockar men pga att vi av någon anledning var tvungna att lämna hotellet väldigt hastigt var jag tvungen att tvätta ur blekningsmedlet på tok för tidigt, vilket ledde till att jag såg ut som en fläckig orangehårig punkare.
Dagen efter gjorde jag ett nytt försök och blev nöjd med resultatet.
Konserten
…var underbar. Tänk 15 000 unga, ärtiga töser och 5000 glada bögar. Vi skrek oss hesa. Vi dansade och vi sjöng och stämningen var magisk. Att se Spice Girls på hemmaplan var något alldeles, alldeles extra. Grafiken på bakgrundsskärmarna var enastående och flickorna både sjöng och dansade bra. De såg genuint lyckliga ut. Varje gång Victoria Beckham hade en solorad överröstades hon av publikens massiva, kärleksfulla jubel.
We love dem Spice Gals.
Efterfesten
…på G-A-Y Late var ljuvlig även om vi kände oss en smula förvirrade till en början. Se här:
http://www.kimmilrell.se/2007/12/21/london-del-2-tisdag-what-goes-on-in-london-stays-in-london/
London calling (and so are the girls)
London calling (and so are the girls)
16 dec 2007 13:20
Nu har Hundvakten flyttat hem till mig för att ta hand om hushåll + Sebbe så jag ska koppla ner och ihop för att tidigt imorgon bitta fara till London.
Au revoir! Ha en kul vecka. Jag ska turista, barhoppa, klubba, äta libanesiskt och inte minst gå på konsert.
So long.
Min julklapp till mig själv
Jag vill bara meddela att tisdagen den 18:e december kommer jag tillsammans med en vän se Spice Girls i London.
Jag som i nio års tid haft ångest över att jag inte lyckades se dem i Globen får nu äntligen en ny chans.
Spice up your damn life
Jag är 32 år och beredd på att bli spottad på men jag är så glad över att Spice Girls återförenas. Inklusive Geri Halliwell (”I woke up and I thought ‘I wanna be a Spice Girl again’”). Deras energi gör mig… lycklig. Och enda anledningen till att de är så bespottade är att de är kvinnor. Karlarna är rädda för dem (starka töser) och damerna är avundsjuka. Som bög kan man utan problem gilla dem. Jag vill vara bästis med dem helt enkelt.
Att comebacken skulle ske visste vi ju. Jag menar; de har ju inte ens släppt ett Greatest Hits-album! Någonsin. Men i november är det dags. Och i december startar en världsturné.
Fatta att de sålde femtiofem miljoner album!
Nio av Spice Girls tio singlar låg etta på englandslistan. Den tionde; “Stop”, låg som högst tvåa.
Och ja, jag har samtliga album och de flesta singlar. Inklusive soloprojekten… Och jo… Jag har läst självbiografierna också (Geris “If Only” och “Just For The Record”, Victorias “Learning To Fly” samt Melanie B:s “Catch A Fire”).
Slakta mig! Gör det. I don’t care. Jag ska spajsa upp mitt liv lite i alla fall.
Åh! Jag blir så glad när jag ser dem i videon nedan.
Och guuu så vackert Geri talar. I am so jealous. Ge mig en working class-karl från Watford!