Ouppmärksam

Hahaha. Jag var på så dåligt humör att jag inte märkte att jag lyssnade på en och samma låt i 55 minuter. Spelaren stod på repeat och jag bara flängde runt i vredesmod med samma stycke i öronen. Hahaha. Nu skrattar jag åt allt.

Dygnsrytm

Nu vill jag låta som en småbarnsförälder. En sån där irriterande trasselskalle som gnäller hela jävla tiden.
Here goes.
Men gu’ vad jag är trött!
I morse när jag klev upp, efter att ha snoozat i en halvtimma så kunde jag knappt stå upprätt.
Åhhh. Så trött! Hur ska jag orka fräscha till mig? Fixa håret och raka mig? Jag har ju knappt styrka till att klä på mig.
Suck och stön.
Jämmer.
Nu kommer jag åka hem från jobbet.
Vid 18 kommer jag vara så trött att jag kommer vara på vippen att somna – och jag kommer tänka att okej, jag kan väl vila en halvtimme då. Men nej. Det kommer börja krypa i benen. Restless legs. Istället kommer jag och Sebbe ta en extra tidig, extra lång kvällspromenad och när vi kommer hem igen kommer han somna efter att ha knaprat lite på nåt tuggben.
Jag däremot kommer *tada* känna mig klarvaken och när klockan slår 23 och jag tvingar mig själv att gå till sängs så kommer jag ligga där och himla med ögonen.
Och inte kunna somna.
Förrän vid ett eller så.
Vid tre kommer den förbannade jävla tidningsutdelaren att smälla i dörrarna så att om jag inte vaknar av det så kommer Sebbe väcka mig för att meddela att någon huligan är på väg.
Och det är inget konstigt med det. Han är en vakthund. En bra vakthund.
Därefter kommer jag ligga vaken i en timme innan jag slutligen somnar om vid fyra. En och en halv timme kommer jag sedan att sova jätteskönt och gott tills helvetesklockorna sätter igång och en ny TRÖTT dag börjar.
AAAAAAAAAAAAAARGH.
Är detta RIMLIGT?
Nej, det är det inte.
Inte undra på att vi är sjuka och griniga och otrevliga och lata och fula och pyskiskt störda när vi ALDRIG får göra vad vi borde göra halva dygnet: SOVA.
Detta inlägg skrevs i vredesmod strax före femton noll noll. Nu kommer städerskan också. Med dammsugarhelvetet. Jag hatar ljudet av dammsugare och motordrivna fordon. Fuck you!

Irri K

Irritationsmoment.
– Så mycket att göra. 3 jobb och sjudagarsvecka. Arbetsron lyser med sin frånvaro.
– Tänk om människor kunde GÅ lite snabbare. Då skulle vi på nolltid ta oss ur den beryktade krisen.
– Jag hat-hat-hatar när någon SLÄNGER upp dörren utan att ens knacka. Lektion 1A: En stängd dörr är stängd av en anledning.
– Fan vad jag hatar klippetikloppskor. Karlar låter som damer i sylvassa klackar på grund av dessa helvetiska ”fin”skor. BLÄ. Jag blir ju nervös!
– Dammsugare. Ljudet av dammsugare tar död på mig. Står inte UUUUT. Och just nu har jag en dammsugarjävel i örat. 20 i 3 är INTE ”efter kontorstid”.
– Människor som envisas med att prata hela tiden. Igår åkte jag tunnelbana utan musik i öronen och jag kokade. Folk bara blabbar på om absolut ingenting. Ingen har någonting intressant att säga men ändå ska de tjata tjata tjata. Jag säger som Beatrice Ask: HÅLL KÄFTEN!
– Nä, nu fräser jag: stör mig inte – jag bloggar!
– Nej förresten – nu går jag hem!

Det finns bara 24 timmar per dygn – acceptera

Jag ser på Dokument inifrån (på älskade webb-tv) om människor som har svårt att få ihop “livspusslet” och först tänker jag (som den empatiske man jag är) “men åh, stackare, du hinner ju inte med”, men när jag börjar tänka på det hela blir jag bara irriterad.
1. Du kan inte jobba 20 timmar per dygn + umgås 8 timmar med dina barn. Det funkar helt enkelt inte och då måste du välja.
(Viktig parentes: att samhället är så skitigt som det är idag beror så klart på att människor jobbar för mycket och tar hand om sina glin på tok för lite=de blir huliganer).
2. Förmodligen ställs det för höga krav på människor, och de borde jobba mindre och ägna mer tid åt privatlivet, men, hur många jobbar inte för att de vill tjäna feta pengar? Lösning: dela ditt jobb med någon så kan du både ha ett “viktigt” jobb plus ha familj, men då får du även sänka din lön med hälften (och det vill du förmodligen inte då allt i detta samhälle handlar om cash).
För drygt tre år sen brände jag ut mig (inte så mycket på grund av jobbet som på grund av livet i allmänhet.. men ändå – jag klarar helt enkelt inte av stress) och jag har ett mycket oviktigt jobb (okej, tre just nu) men jag har klara regler eftersom jag går under om jag inte får slappa i ensamhet hemma hela kvällarna. Arbete åtta timmar per dag och därefter är jag l-e-d-i-g. Vissa kvällar jobbar jag dock en timme hemifrån (men det får jag extra betalt för). Jag fattar inte varför någon ens försöker orka mer, då mitt heltidsjobb och mina frilansuppdrag tar så pass mycket tid, och därtill har jag (bara) en hund och ett privatliv att ha hand om. Mer än så kan man knappast begära av en människa.
Så vill du ha ett jobb som ger dig miljarder – då kan du kanske inte skaffa familj och barn och hund och trädgård. Acceptera det.
Lyssna och lär.

Hyckleri och ett skämt till poliskår



Ang. Davis Cup-dramat:
Poliserna sitter och skakar av skräck i sina bilar och låter idioterna ostört attackera dem med tegelstenar och slå sönder polisbilarna.
Vad är det för skämt? Varför inte kliva ur bilen och put those bitches out of their misery? Varför accepterar den svenska polisen detta? Det är ju skämmigt. Och de ska försvara medborgarna? Jag skulle inte tro det. Polisen är kanske alldeles för upptagen med att haffa snorungar som säger “nöff nöff” till dem.
Allt kommer gå åt helvete om vi inte kommer ifrån den mjäkighet som genomsyrar detta land.
Det var lite komiskt, för övrigt, när jag satt inloggad på MSN igår kväll. Y såg på de israeliska tv-nyheterna och plötsligt hojtade han att det visades ett inslag från Malmö. Därefter rasslade det till ordentligt då mina kamrater i Tel Aviv frågade mig (i kör) vad det var som stod på och vilka det var som ställde till med detta drama.
Jo, ni förstår, svarade jag, det handlar om människor utan verkliga problem. Så fort de får minsta lilla chans att få utlopp för sina aggressioner så tar de den. Tänk den där snubben som fick nobben av en jänta på högstadiet och därefter hatar och förödmjukar varenda kvinna han möter.
Er poliskår är ju… inkompetent, sa de också. Jo, tack. Jag vet, svarade jag.
Hyckleriet är så enormt och så patetiskt att jag svettas av ilska. Sport (och Eurovision) ska inte blandas ihop med politik, säger vi när vi skickar iväg våra idrottare till det ack så fantastiska Kina (och snart en mellovinnare till det ljuvliga Ryssland), men så fort det handlar om Israel (som fortfarande bara vill ha fred och gärna hjälper till att bygga upp en palestinsk stat om de bara får lugn och ro) så är det politik på hög nivå.
Får du ta mycket skit för att du är Israelvän?, frågade min vän IB. Inte rakt upp och ned, svarade jag, även om vissa otrevliga bloggkommentarer inkommer då och då (men de är alltid så hetsiga att jag enligt lag måste radera dem*) och jag bryr mig faktiskt inte om vilket. På samma sätt som jag inte är rädd för att bli nedslagen när jag går hand i hand med min älskade. Vissa saker måste man helt enkelt ta risker för. Annars går allt åt helvete.

Eftersom det är “fredag” för mig och jag nu kommer att vara ledig ett par dagar passar det bra med ett vintips.
Barkan Classic Shiraz 2007 (nr 96978) 85 kr på Systembolaget. Väldigt smarrigt!
Land: Israel
Distrikt: Dan
Alkoholhalt: 13,0 %
Färg: Blåröd färg.
Doft: Fruktig, örtig doft inslag av gräs, svarta vinbär, plommon, peppar och vanilj.
Smak: Fruktigt vin med inslag av örter, plommon, peppar, vanilj och mörk choklad.
Rekommenderas.

Musik är livet så här kommer några tips på bra hebrepop:
HaDag Nachash, samlingen Avoda Ivrit 60 (med bland annat Danas ljuvliga cover av Bamakom Hachi Namooch Be’e Tel Aviv, Harel Skaat, Shiri Maimon, Amir Fay Guttman samt underbara Teapacks.
Fler shoppingtips finns hos FiM.
Slutligen kan jag rekommendera alla ensamstående heterokvinnor och bögar att snärja en israelisk/judisk man. De är bäst – både hårda och mjuka på samma gång, på ett sånt där underbart sätt. Ena sekunden slår de näven i bordet för att därefter uttrycka sina känslor med tårar i ögonen (nej, jag generaliserar så klart inte).
Media: här, här, här, här, här, här, här, här och här.
Andra om Davis Cup, Israel, drama, polisen
* Om jag förstått det hela rätt.