Vi besökte naturligtvis den berömda Operan och glodde på fjorden. Jag har dock fortfarande inte riktigt fattat vad en ”fjord” egentligen är. Lite vatten och lite land runtom. Eller nåt. Big deal.
En hel del tunnelbaneåkande blev det och deras logga ser ut som vår, fast i lite smalare typsnitt (de är ju så hurtiga och smärta).
Här är favoritposen tillbaka. Rakt upp och ned. Ordning och reda.
Det här är väl fint!?
Jag bestämde mig för att bränna av ett smil. Det kommer inte hända igen på ett tag.
Ja, det finns en mysig tunnelbana och ett roligt stämpelsystem.
Vännerna verkar inte lika roade…
I rikemanslandet Norge finns det faktiskt hemlösa! *Chock!*
Mysig butik. Mysigt namn. Vågade inte gå in.
Random city shot samt Oslo Kino.
”Du är hundmänniska, va?”
Etikett: hundar
Inga hoppande, skrikande glin
Tænk att man måste åka tilll Oslo før att få sova ut ordentligt. Tænk dig ett helt svart rum, mycket svalt och inte minst: inga hoppande, skrikande grannungar. Inte heller skramlande tidningsutdelare eller damer (?) på sylvassa, skyhøga klackar som trampar upp och ner i trappuppgången dygnet runt. Ja, jag sov som en stock och det var underbart!
I går kvæll, efter lite Uno och finsk sprit (hær finns en finlandssvensk) tog vi oss en titt på køttmarknaden. Inte mycket fanns att se, ær jag rædd, men lågan ær ænnu inte slæckt. Dagen ær ænnu ett oskrivet parfymerat blad, men jag tror att den kommer att bli bra.
Nu har værdparets hund kommit hem och det ær bra eftersom jag saknar Sebbe!
Hundar ska ha det gott
Jag läser om alla djur som far illa och jag väser: ”jag orkar inte mer!” Jag ser på gårdagens bilder på Sebbe (skönheten fotograferas varje dag) och ögonen tåras en smula.
Ja, igår var det alternativ julafton i hemmet (vi är ju berömda för att göra lite som vi vill) och Sebbe fick inte bara en massa nya leksaker och karameller – han fick en ny finblus också. Eller jacka. Eller mantel som det egentligen heter. Ja, jag har varit lite orolig då han inte gillat att ha saker på sig, men nu när våren snart är här och regnet kommer ösa över oss alla så krävs någon typ av regnskydd. Sebbe hatar, som bekant, regn och rusk. ”Du måste ändå ut och slå en stråle”, brukar jag säga. Oftast förgäves. Under stora protester tar vi oss ut och där, under ett stort träd, slår han en stråle och sedan vill han tillbaks in i stugvärmen.
Ny spännande karamell som även fungerar som tandborste.
Finblusen måste sys in en smula. Tack och lov är Hundvakten en flitig och duktig sömmerska (bland mycket annat).
Roligt rep med korvar på. Dragkamp.
Utmattad efter lek.
Papijack?
Som ni vet så är Sebbe en Papillon på pappret men jag (eller snarare människor vi mötte, jag hade ju faktiskt aldrig tidigare träffat en Papillon) insåg snart att han hade någonting annat i sig.
För det första så har han hängande öron och då är han ju en Phalene snarare än en Papillon men han är både lite större (de ”ska” väga 4,5 kg – Sebbe väger 7 kg) och har längre nos än en renrasig (hatar ordet RAS lika mycket när det gäller djur som när det handlar om människor – otroligt vulgärt) Phalene.
En gång var det nån som sa att Sebbe förmodligen har lite Jack Russell i sig och häromdagen kom jag över bilder på hundar som kallas Papijack – de är alltså blandningar av Papillon och Jack Russell och när jag tittar på bilderna så.. ja, kanske. Kanske är Sebbe en Papijack.
Nu spelar det ju ingen roll vad han ”är”. Jag är bara nyfiken.
Papillon
Phalene
Jack Russell
Papijack
Papijack
Papijack
Sebbe som valp
Sebbe som valp
Sebbe som vuxen grabb
