Kylan kommer äntligen

Underbara, underbara höst som är på ingång!
Sebbe och jag har just kommit in efter en 1½ timme lång promenad. Vi vandrade runt, runt i hela stadsdelen och ut i skogen och ut på gatorna och tillbaka in i skogen. Fantastiskt skönt. Sebbe som sommartid inte vill vara ute längre än en kvart åt gången. Äntligen får han strosa loss igen.
Vi gick bland annat längs min favoritgata. Den ligger uppe på berget och man ser ner över hela staden. Mycket fint!
Nu sover Sebbe sött i hallen och jag njuter av lite ensamtid.

Grått men lite flott ändå

Är detta årets gråaste dag eller kommer vädret bli ännu mer deprimerande?
Nåväl. Min första lediga dag är här och den ska tillbringas… på jobbet! Tada! Det blir åttadagarsvecka även denna vecka och ja, jag prossar mig lite extra så här inför London.
Först ska jag dock gå till närmsta köpcentrum och handla mat, vin och någonting som Sebbe kan snutta på. Min lediga helg är ju på väg… (ekvationen åttadagarsvecka och ledig helg går kanske inte ihop här men mina veckor är ju inte som andras.)
Ha en finfinfin fredag!
Update: Hahaha! Alltså Sebbe ska sNutta på något. Inte sMutta! En hundleksak! Inte sprit!

Jobba mer

Den här eftermiddagen går i arbetets tecken. Kommer sitta och räva på kontoret till sent och stupa i säng vid midnatt. Sebbe och jag promenerade bort till Hundvakten innan jag åkte till kontoret. Det var så fint och höstigt att jag blev alldeles lycklig i själen. Måste fota mer innan höstens alla färger är borta och allt är tråkigt grått.

Men nu; arbete. Väntar med spänning på att Hetero-Jompa ska göra mig sällskap. Har inte jobbar med honom på evigheter och jag ser fram emot att få göra’t. Min andra kollega, som vi kan kalla Bög-Ragnhild, sken upp som en sol när jag klev in genom dörren. Han är ju inte van vid att se mig på jobbet så här dags eftersom jag alltid jobbar tidigt, tidigt på morgnarna.
Trevligt att känna sig uppskattad.

Livet ur en annan vinkel

Jag ska inte kommentera sporttöntarna som återigen, mycket bittra då de inte fått fi**a, varit ute och härjat.
Lägg ner eländet! Sluta dalta med vuxna karlar!
Inlägget ska istället handla om den fantastiska hösten! Igår var jag och Sebbe ute på en extravagant extrarunda. Vi avvek från våra vanliga stigar och hamnade plötsligt i ett område jag inte hade en aning om existerade. När vi sedan strosade hemåt, från ett för oss helt nytt håll, tänkte jag på hur annorlunda allting ser ut när man ser på saker och ting ur en annan vinkel. Lite som livet. Egentligen ser vi på samma sak men beroende på varifrån vi tittar ser det annorlunda ut. Tänk om vi alla kunde byta plats för en dag. Fred och kärlek skulle komma lika säkert som en höjning av SL:s taxor.

Hösten är fin om man är två

Denna dagen kommer inte gå till historien som årets roligaste. Snarare har den där jobbiga höstkänslan infunnit sig. Jag älskar hösten men ofta drabbas jag av en akut känsla av ensamhet. Det spelar ingen roll hur många vänner eller hundar man har i sitt liv om man längtar efter Någon.
Det hela började med en doft. Jag klev ut ur duschen och sträckte mig efter den sista rena handduken i skåpet – en handduk jag väldigt sällan använder pga att den är så liten. Och jag insåg att jag inte använt den på nästan ett år – den doftade nämligen av min vän R:s tvättmedel, vilket påminde mig om när jag bodde hos honom och hans sambo under stambytet i lägenheten min.
Trots att jag har ett (ovanligt?) stort behov av att få vara ensam så var det en fin tid. Det var trevligt att ha någon under samma tak. Någon som frågade hur läget var.
Och jag saknar det idag.
Kanske är jag en sådan där sambotyp. Trots allt.
Sebbe och jag har det mysigt ändå. Inte mycket är trevligare än när han lägger huvudet i mitt knä och ligger och tittar på mig i smyg.