”Hamas lovar upphöra med attacker”, hojtar DN. Är det inte ironiskt med tanke på att DN (nästan) aldrig nämner attackerna i fråga?
Men det var inte det vi skulle prata om idag.
I afton visar SVT den äckliga propagandafilmen Gazas tårar.
Denna ”dokumentär” är en fruktansvärt osmaklig historia.
Att israelerna dagligen utsätts av terror, av de ack så fromma palestinierna – världens vänligaste, oskyldigaste folk – nämns så klart inte.
SVT hälsar: ”Vad som lett fram till konflikten tas aldrig upp i filmen. Detta för att understryka krigets pris och de civila offer det innebär.”
Vi får se små barn som blickar mot himlen – där kommer de onda judarna (inte israelerna, utan just JUDARNA). Från ingenstans kommer de. Och de kommer från höger och från vänster, från hav och från land. Och för skojs skull slaktar de civila palestinier. Som monster kommer de, det är känslan som förmedlas, som omänskliga monster kommer judarna och har ihjäl de fromma palestinierna.
Ja, det är denna vidriga propaganda vi blir matade med.
SVT slår dessutom på stora trumman då de sänder denna smörja (följd av ännu en Gazadokumentär: Mahmouds hus) just när chanukka börjar. Glad chanukka, liksom. Verkligen, SVT?
Jag var tvungen att se Gazas tårar i etapper, ty jag blev först förbannad och sedan full i skratt. Denna antijudiska propaganda, som dag och natt sänds på TV i arabstat efter arabstat, sänds nu också i Sveriges television.
Jag känner mig smutsig.
Läs också
Anna Ekström: Propaganda i Sveriges television
Lars Adaktusson: Både Israel och Gaza fäller tårar