Söndagsrapport

Men käre vän. Så här sent har jag väl aldrig skrivit dagens första inlägg!? Jag brukar ju få fram något redan innan klockan slagit åtta på morgonen…
Sjuk fortfarande och äntligen hemma från jobbet och äntligen har jag några dagars ledighet framför mig.
S var med mig på jobbet och nu är han mycket trött efter en lång arbetsdag plus promenad både till och från kontoret. Ska ta ut honom på kvällstoa nu. Sedan får han sova vidare medan jag i min tur ser filmen The Hebrew Hammer.
Ciao.
PS Jag ska inte, som jag gjorde förra veckan, skriva om det faktum att sådana jag träffat, dejtat, varit ihop med hör av sig på söndagar då de har söndagsångest, eftersom jag fick ilskna telefonsamtal om det. Men jo. Det hände även idag… 😉

En trött och en sjuk

Nu har Sebbe kommit hem igen. Han är trött och jag är sjuk. Vi ligger huller om buller i soffan och ser på Schindler’s List varvat med israeliska ESC-låtar (annars blir det ju för tungt). Ja, vi har en så kallad judisk afton. Varför inte, liksom!?
Imorgon kör vi arabiska pophits från förr och nu.
Men först ska jag försöka sova så jag orkar arbeta sjunde och sista dagen. Ingen sjukskrivning och alla är glada. Inte minst Fredde & Fiffi.

Drama på dansgolvet

Gårdagen var trevlig. Den Mellanösterninspirerade salladen jag bjöd på gick hem hos gästerna. Det gjorde även filmen – hundra procent av dem som såg den snöt sig när den var slut.
Sedan arabpop och hebreisk musik från förr och nu och prat om jobbiga karlar, hemska chefer, vidrig politik och mer därtill.
Vi tog tuben till Lino och det var länge sedan jag dansade så mycket. Musiken var ju underbar och flera favoriter kom på raken så det gick ju inte att bara lämna dansgolvet.
Britneys nya fantassstiska Gimme More spelades många gånger. Lite tack var mig får jag väl säga då jag önskade den fler än en gång (och skickade fram kamraterna för att göra detsamma, varpå DJ:n skrek “fuck you” till mig. Bless him).
Det var drama på dansgolvet framåt småtimmarna. Jag och vännen min dansade och vi blev båda “uppvaktade” av två karlar som ville dansa ekivokt med oss. Det var bara det att vi plötsligt hade deras händer överallt. Och det menar jag på ett dåligt sätt – de var ute efter våra pengar! Japp, händer i fickorna och här och där och vi (mest vännen) skvallrade för dörrvakterna (baraföratt) men vi såg inte röken av de där bovarna igen.
Å! Jo, det blev ekivok dans med hyvens grabbar också, kom jag just på. Ja, det var en trevlig och bra kväll helt enkelt.
Får man dejta sitt ex ex?

Peace please

Om en timme kommer gästerna och jag har varken duschat eller dammsugit. Har ju varit så upptagen med att tillreda min mellanösterninspirerade sallad!
I morse när jag slog upp ögonen bestämde jag mig för att ha fest ikväll – fest för fred och kärlek!
Först ska vi äta och se Yossi & Jagger och sedan blir det arabisk och hebreisk musik på lagom hög volym.
Och utgång såklart.

Peace is da shit.

Yossi & Jagger – en verklighetsbaserad film

Yossi & Jagger

Mina ögon är rödgråtna. Ja, jag riktigt hulkade då jag såg Yossi & Jagger. Filmen kom 2002 och är regisserad av Eytan Fox, som även låg bakom Walk On Water som jag skrev om i vintras.
Kortfattat handlar den om två israeliska militärer stationerade i Libanon. De är kära i varandra men håller det hemligt. Jagger är inte så pigg på hemlighetsmakeriet men Yossi ber honom acceptera läget eller gå.
Detta är en film du ska se om du känner dig en smula låg och har lust att gråta en skvätt men inte får fram några tårar. Den handlar egentligen inte om så mycket. Mest om dold kärlek och relationer. Filmen är lite väl kort också; endast en dryg timme. Men berättelsen är sann och jag älskar sanningar.
Åh! Om jag någonsin får en underbar man som Jagger i mina armar ska jag aldrig släppa taget.