Årets stora händelser prickas av i rasande fart.
– Besök av herr Grön
– Mello i Globen
– Kylie i samma glob
– Europride
– Besök av mor, far, hund
Kvar att se fram emot:
– Israel
Hmm.. That’s it so far.
Jag blir alltid så låg när föräldrarna varit på besök. Se förra året.
Det gick bra med hundarna till slut. Jag tror att det blev bättre efter att jag tagit ut dem tillsammans ett par gånger – de insåg kanske att de hörde till samma flock (eller nåt). De har inte lekt eller umgåtts idag, men de har iaf inte bråkat.
Varje gång jag träffar föräldrarna ser jag så tydligt varifrån jag fått min oroliga ådra. De kan knappt njuta av vistelsen då de är oroliga att inte lyckas köra till hamnen. Det slutar dock alltid på samma vis: de åker från mig två timmar innan båten lämnar Sthlm och så ringer de efter 20 minuter och säger att de redan hittat fram.
Det är rätt skönt att se varför en är som en är och lättare att acceptera ens egenheter och/eller göra något åt dem.
Etikett: familjärt
Hunddrama
Just nu är det lugnt och fint i mitt hem, men nog har det blixtrat till. Sebbe + föräldrarnas hund har nämligen inte riktigt dragit jämnt – båda bestämda herrar som de är – men det funkar bättre och bättre.
Nyss satt de till och med i soffan samtidigt – som ni ser så långt ifrån varann de bara kunde. 😀
Söta är de hur som helst.
Vårkänslor
Efter mina sju arbetsdagar förra veckan är detta första lediga dagen. Dessvärre blev det ingen sovmorgon här inte – jag hade en tidig tandläkartid. Så pass tidig att min lön inte hunnit in på kontot ännu, vilket ledde till viss dramatik (men receptionisten var en ung, ärtig man med något tveksamma handleder så jag fladdrade med ögonfransarna så gott jag kunde och det gav utdelning).
Mina tänder mår bra! Jag har ingen ny tid inbokad och det är värt att fira.
Idag ska jag slappa i hemmet och ikväll ska jag dricka öl med min kusin Jonathan, som jag inte sett på ett par år. Det blir en birakväll på Söder – så där “oss grabbar emellan” ni vet.
Ha en underbar dag. Och njut av VÅREN. Min morgonpromenad var… lycka! Sol och små kvittrande fåglar.
Bra gjort, mor min
Jag vill bara säga att jag är mycket stolt över min mor som äntligen lagt ciggen på hyllan.
Kämpa!
Se; det är något av en folkrörelse! Jag har inte snusat på drygt tre veckor och kollegan har inte rökt på nästan lika länge osv osv osv.
Älska att vara nikofri!
Mitt bästa tips till den som kämpar mot nikosuget är (jag har slutat både röka och snusa);
tänk på hur tobaksgubbarna, fula och rökfria, sitter runt ett flott middagsbord och skrattar åt din dumhet.
Och varje gång du är på vippen att kila ner och köpa ett paket/en dosa tänker du på att nikogiftet är programmerat just så. De vill att du ska ge upp. De kontrollerar dig och dina tankar. HATA DEM! Fimpa för livet.