Helgen var en fet flopp

Och jag talar inte bara om ESC.
Här är den censurerade versionen:
Fredag: Hade sett fram emot att gå ut en sväng men jag somnade i soffan. Det var det.
Lördag: Väldigt ur fas och en aning irriterad. Men lite vågad. Fick för mig att vissa initiativ var jättebra. KIM! Jag SMS:ade alla mina utländska vänner och bekanta och X och önskade god eurovisionlycka. Herr Israel meddelade föga förvånande att han skulle rösta på Island och Sverige.
Åkte på väldans trevlig ESC-fest i min fina t-shirt. Stämningen var på topp men dalade under omröstningen.. Och drinkarna blev starkare. Och starkare. Och rena. Därefter skulle vi klubba – vilket jag sett fram emot länge. Kön var dock på tok för lång så efter lite dividerande köpte jag mig en vegoburgare och tog en taxi hem.
Ångestattack.
Jag glömde mobilen i taxin och… Åh! Orkar inte berätta. Men efter väldigt många om och men fick jag tillbaka den på morgonkvisten.
Söndag: Naturligtvis mycket trött och sliten och hade gärna slappat i hemmet hela dagen men vännen R hade födelsedagsmiddag på krogen så jag hade inget val. Upp på hästen igen. Det var trevligt dock. Många fina människor och god mat. Hem i god tid. Somnade i soffan.
Nu är en ny vecka här och som vanligt är jag inte riktigt redo. Har pratat ESC med irländaren. Han röstade på Norge.
Låt detta bli en bra vecka.

Mardrömmar och Dagens mail

Här är det Eurovisionfeber. Mardrömmarna avlöser varandra. Den senaste säger att Norge ej går till final ikväll, vilket kommer göra oss ännu mer nervösa.
Sedan kommer det visa sig att det enda nordiska landet i final är… Finland.
Hjälp!
Morgonen började med att en bil stannade och en man skrek: Tjena grabben! Var ligger xxx-gatan?
Jag svarade: Det är nästa gata till höger.
Jag och Sebbe svängde in på den och där stod mannens bil parkerad. Jag såg honom smyga ut i skogsdungen och jag tänkte: åh, nej! En skummis!
Strax kom han tillbaka och sa på dalmål: Det är inte ofta man hittar en skog mitt i Stockholm.
Nej, men det händer, svarade jag och gick hem.
Imorgon kommer jag bjuda på ett klassiskt Kim Milrell-inlägg. Vänta och se. Ni kommer dra på mungiporna.
Dagens mail:
Jag har kommit på en grej…
Och det är inte bara att vi är lika långa, utan att du är FIN! 😀 ja som nypolerad koppar, fast du är värd mer;-) *ler* Hoppas Kimpan mår bra 🙂
Önskar det kommer fram lite vacker sol över stockholm idag, och en egen stråle över dig hela dagen :-)!
Kram

/Gosse, 22, Jönköping

Hata hata hata Estlands ESC-bidrag

Jag lyssnar igenom årets eurovisionlåtar och…
Herregud vad jag hatar detta bidrag. Jag blir liksom… svettig och arg. Förihelvete. Vidriga ugly karlar framför patetisk “låt” tillsammans med unga, vackra, avklädda flickor.
Jag skrev det för ett tag sedan men jag är så hatisk att jag måste upprepa mig.
Det estniska bidraget innehåller allt jag FÖRAKTAR.
Och de har mage (stora sådana dessutom) att blanda in det finska språket i sin ploj.
SHUT THE FUCK UP!

Dana International till Belgrad

Jag och mellovännen min såg just den israeliska uttagningen till Eurovision Song Contest och min husgudinna Dana International vann. Som låtskrivare. Låten heter Keilu Kan, vilket betyder Som vore du här.
Min vän, herr Tel Aviv (ej att förväxla med herr Israel), satt i en av jurygrupperna och han var ej nöjd med resultatet.
Detta år hade de i Israel valt en artist – ynglingen Boaz Ma’uda – som framförde fem låtar och sedan valde folket + jurygrupper vilken som ska repre landet i Belgrad.
Ett trevligt upplägg eftersom låtskrivarna får betydligt mer uppmärksamhet och låtarna tävlar mot varandra, snarare än artisterna.
Dock märktes det tydligt under sändningens gång att Dana är väldans populär så det spelade nog in en hel del i slutresultatet.
Låten tycker jag är helt okej, men ingen ESC-vinnare (men det var ingen av låtarna).

Allt jag föraktar

Gårdagen var mycket händelserik i Eurovisionworld – men sluta inte läsa nu, ni som ej är intresserade av ESC, då detta handlar om något större (?) än så.
Estland hade tre okej låtar (av tio), resten var verkligen skräp. Den sopigaste vann så klart. Jag kan kort konstatera att Estland skickar något som representerar i stort sett allt jag föraktar; ett gäng fula, mätta farbröder, ca 80 år gamla, med en töntig plojlåt och naturligtvis har de i bakgrunden ett gäng avklädda vackra töser, runt 12 år gamla, och jag bara hatar det. Känns det inte väldigt 1200-tal med denna kombination? Vi ser den ständigt. Ska det vara en manlig och en kvinnlig programledare (eller vad som helst) så är det ALLTID en rugguggla till gammal gubbe (som är “ack så kunnig och respekterad”) och en fnittrig liten tös (”jag är bara glad att jag får vara med”). Jag kräks.
Är det inte dags att byta roller? Varför inte en bastant 95-årig kärring med en 19-årig fjunig gosse som gör allt Madame dominatrix säger?
Se Estlands eländeslåt. Om jag tvingas säga en endaste liten positiv sak om Estlands låt säger jag att det var lite roligt att de hade ett par rader på finska (och tyska och ryska och kanske ytterligare något språk).
Danmarks uttagning var rätt sömnig den med. Värst var en (återigen) mätt gammal farbror som sjöng att han älskade Pavarotti… De valde dock en snygg kis att representera landet i Serbien. Se och hör Simon Mathews låt.
Azerbaijan, som är med för första gången, valde bland endast tre artister fjollige Elnur som representant. Finalen var förvånansvärt glammig med hela tre ESC-vinnare som gästartister (som sjöng låt efter låt efter låt efter…): Sertab, Ruslana och Marija Serifovic.