Sjuttiotalsporr

Jag drömde pornografiska drömmar. Nej, inte småerotiska, utan rent pornografiska. Sjuttiotalsporr med håriga kön.
Mycket tydligt och klart med repliker och allt. ”Yeah, suck that big cock”, väste karlarna där de stod i nån lada med framlassade lemmar.
”It ain’t that big, mister”, tänkte jag i drömmen.
Det var ju skönt att för en gångs skull inte drömma att jag var jagad av bovar och banditer.
Nej, jag tror inte att det var några kvinnor med.

Dramatisk vän

Apropå drömmar och apropå Sebbe.
En vän ringde igår – från ett galet nummet jag inte kände igen. Vännens mobil är för tillfället ur funktion och han berättade att han rusat runt på stan och hysteriskt letat efter en telefonautomat (hahaha). Dramat var som följer.
Han hade drömt att han hade varit hundvakt men kanske råkat glömma Sebbe utanför porten, så när han vaknade rusade han runt i lägenheten och letade efter hunden. Ja, han hade till och med börjat gråta! Han sprang ut på gatan men ingen Sebbe syntes till.
Det var då han insåg att han var tvungen att ringa mig och fråga hur det låg till egentligen.
Hahaha.
Stackare.

Redo för måndag?

Jobbig natt. Drömde mardröm efter mardröm och vaknade mellan dem och hade svårt att somna om så klart.
Först var jag jagad av SS-män (!), hoppade av ett tåg och sprang längs rälsen med alpliknande vyer omkring mig. Gömde mig i en skog och vaknade.
Därefter var Y i Sverige och vi skulle ta bussen hem men han försvann och jag greps av panik. Och vaknade.
Det säger så mycket… Jag känner mig både jagad och så går jag i väntans tider.
När klockan ringde flämtade jag: nej, en kvart till. Hämtade Sebbe och sov sked i 15 minuter. Det gör dagen. Så ljuvligt att ha näsan mot hans huvud och armen om honom med hans långa nos och tassar på min hand.
Helgen var bra med barbesök i fredags och trevlig fest i lördags och dessutom en välbehövlig sovmorgon. Veckan avslutade jag med en kamerasession med Y. Han var vacker som ett korallrev och jag såg för första gången sedan jag kom hem den där blicken. The Sparkle. Som jag inte kan motstå. Som får min själ att vända sig upp och ned men som samtidigt är så fruktansvärt frustrerande då jag inte kan röra honom fysiskt.

Skedad?

En väldigt lustig sak inträffade.
Jag tog en middagslur på tio minuter i soffan och jag drömde om Y. Jag drömde att han låg bakom mig och skedade mig med båda armarna. Det var underbart. När jag var på väg tillbaka till verkligheten kände jag fortfarande hur han höll om mig och lite senare, när jag faktiskt vaknade, tänkte jag “kära nån, han l i g g e r faktiskt bakom mig”. Jag öppnade till slut ögonen och var tvungen att titta.
Nej, det fanns ingen Y i min soffa, men jag kände “honom” fortfarande i flera minuter i vaket tillstånd.
Underbart var det.
Fatta vad jag saknar honom.
Att bli skedad är det enklaste men bästa som finns i hela världen. Det är då jag känner: “om jag dör nu så är det helt okej” (minns mitt tidigare (lösenordsskyddade) inlägg).

Det är så här livet BORDE vara

Min dröm, som jag burit i både huvud och hjärta i många år, ser ut så här:
Jag bor någonstans strax utanför stan, där det finns vatten, tillsammans med en stilig karl med svart hår och några tidiga grå strån ovanför öronen. Han är en väldigt rar typ; bestämd men flexibel. Mogen men kul. Seriös men rolig. Stark men inte rädd att visa sina svagheter. Han tycker om mig som jag är och försöker inte ändra på någonting i min personlighet eller i mitt utseende.
Vi har två glada hundar.
Jag jobbar hemifrån – förmodligen med att webbdesigna och skriva kärleksfulla romaner – medan karln har sitt arbete i city (och därför har jag mycket ensamtid på dagarna så jag orkar vara fin och rar på kvällar och nätter).
Jag har på mig en stickad grå tröja med hög krage och under min gubbkeps fladdrar mitt mjuka, vackra hår i den bestämda men inte alltför kyliga vinden.
Jag är ute och tar en eftermiddagspromenad med hundarna. De nosar och stojar och det enda som hörs är vinden och havet. Kanske kraxar en fågel någonstans. Inga människor syns till.
Vi går och går i ett par timmar och när vi kommer hem (där inga irriterande, oartiga grannar finns) har det redan mörknat. Den mustiga vegetariska, kryddiga grytan jag låtit puttra på spisen är färdig och jag dukar i den färgglatt men sobert inredda matsalen. Jag noterar att karlns miljövänliga bil svänger in på gården och snart står han i hallen. “Hej du vackre, smarte man”, säger han och kramar mig hårt och länge. Hans näsa är kall mot min varma kind. Hans läppar är varma och fylliga mot mina. Hundarna hälsar honom välkommen hem och därefter går de ut i köket och äter. Karln och jag äter middag och dricker rött och småpratar om dagen som varit.
Åh! Det gick ack så bra för honom på jobbet idag.
Åh! Jag fick en spännande beställning av en ny hemsida + en fet royaltycheck för min senaste bok.
Vi kastar oss i soffan och släcker lamporna. Brasan fräser men slocknar snart och hundarna har lyckliga somnat framför den. Sebbe har sitt huvud på lillebror Cliffords högra tass och snart sover vi alla gott. Ingen snarkar.