Etikett: vardagsdramatik

Söndagsrapport

Oj! Snacka om final. Snacka om att vi festar ut sommaren och välkomnar hösten.
Hade en väldans bra kväll med kamrater i hemmet och ännu fler kamrater på Lino. Underbara Vasagrabben som jag ej träffat sedan 1993 var utan tvekan kvällens happening.
Antiklimax: Att se Z hångla med en annan (butt ugly obviously).
Sedan glömde jag att det är höst och att man således bär jacka och gick till tuben utan. Blev förvirrad då jag insåg att jag inte hade hemnyckel på mig och hittade brickan till jackan och gick tillbaka och sa till herr Dörrvakt; “Hej, jag glömde hämta ut min jacka”. Han var oväntat trevlig så jag fick min svarta manchesterjacka till slut. Jag hade dessutom glömt min mobil hemma och hängde utanför Lino ett bra tag och spanade efter vännerna som aldrig kom. Åkte till Gullmarsplan och handlade “Falaffeltallrik 55 kr” och promenerade hemåt. Ramlade när jag slog en stråle i skogsgläntan och har nu ett stort sår i trynet. Inte bra. Jag ska ju på date med F idag. Och Gringo har slutat höra av sig. Allt är som det ska med andra ord; ett enda drama!

Två dagar kvar till semestern

Nyanländ till kontoret och idag är jag verkligen dödstrött. Om semestern inte var på gång skulle jag kanske inom kort gå under.
Igår när jag tvättade upplevde jag drama! Vi har en sådan där enorm tvättstuga där det finns nio tvättgrupper. Tyvärr, vill jag tillägga. Jag skulle hemskt gärna tvätta i ensamhet.
Det var två damer som skällde på varandra. Jag är rädd för aggressivt kvinnofolk så jag tordes inte stanna och tumla sista maskinen utan hängde upp rubbet i hemmet istället. Väldigt ungdomligt med tvätt hängande överallt.
Sedan tittade Gringo förbi. Till Sebbes stora glädje eftersom jag inte hade någon energi till lek och stoj.
Och nu sitter jag här som en rugguggla och har just för första gången blockerat någon på Communityt. För två-tre år sedan r å k a d e jag hångla med någon jag inte borde ha hånglat med och han skriver och skriver och jag svarar inte och svarar inte så låt mig vara för helvete. Blockeringar är egentligen inte min grej – jag vill ju att alla kanaler och gränser ska vara öppna. Men ibland orkar jag bara inte hålla fast vid mina principer.

Chockerande

En vän ringde och berättade en chockerande nyhet om en annan vän.
Alltså verkligen chockerande – inte bara lite skvaller. Dödsallvarligt helt enkelt.
Jag sa inte så mycket till svar och hade på något märkligt sätt förträngt det hela innan jag ens lagt på luren.
Ett par timmar senare tog jag en promenad med Sebbe och så kom det tillbaka.
Det är nog någon mänsklig självbevarelsedrift – man stänger ute hemska saker tills man omedvetet bearbetat dem lite så att de sedan är lättare att ta in.
Eller så är jag bara en oerhört självupptagen person.