Som ni vet så jobbar jag hårt på att bli en positiv, lycklig och lyckad man. Min nya hälsosammare livsstil gäller såväl utsida som insida och efter många deprimerande böcker (tänk: två förintelseböcker på raken) glider jag nu elegant över till tantiga självhjälpsböcker. Nu ska jag läsa Vad optimisten vet och du kan lära dig och eftersom författaren har ett vackert namn så litar jag på honom (Nicolas Jacquemot).
Uppdatering: Motsatsen till livsglädje är livsleda, pessimism och svårmod, vilket inte är särskilt angenämt. *Noterar*
Etikett: böcker
Tisdagsinspiration
Jag är den sista juden – Treblinka (1942-1943)
Jag hade tänkt läsa denna bok på den kommande tågresan, men jag kunde inte hålla mig. Köpte den igår och nu är den läst och jag känner mig tom.
Jag är den sista juden – Treblinka (1942-1943) av Chil Rajchman, översatt till svenska av Salomon Schulman, innehåller Rajchmans anteckningar från färden till Treblinka, från vistelsen i detta helvete och från flykten därifrån.
Jag brukar ha svårt att koncentrera mig när jag läser men i detta fall kändes det nästan som om jag själv befann mig på plats. Mycket… verkligt. Men samtidigt så fruktansvärt overkligt.
Rajchmans anteckningar är ofta korta men ändå detaljerade och jag känner redan nu att jag måste läsa om vissa partier för att kunna ta in vad jag faktiskt läste.
Hur kunde detta ske? Hur!? Har inte så mycket mer att tillägga. Läs boken. Den är endast 137 sidor kort – men ändå så enorm.
Framför mig sätter sig en äldre kvinna. Jag klipper hennes hår och hon ber mig att jag ska uppfylla hennes sista önskan inför döden: jag ska klippa hennes hår långsamt, för efter henne, bredvid min vän, står hennes unga dotter och hon vill gå tillsammans med henne in i döden. Jag bemödar mig om att ge kvinnan tid samtidigt som jag ber min vän påskynda klippningen av flickans hår. Så att båda tillsammans ska kunna gå in i kammaren.
Jag vill uppfylla den äldre damens sista begäran, men tyvärr skriker mördaren åt mig och utdelar en pisksnärt över mitt huvud. Jag måste böja mig och kan inte uppehålla kvinnan längre. Hon måste löpa utan sin dotter…
Uttrycket ”rykande färsk” räcker inte till
Boktiteln som ”äger” (som ungdomarna brukar säga)
Jag förstår att ni sitter och tokknapprar på ”uppdatera”. ”Varför har han inte skrivit nåt idag?”, flämtar ni förmodligen.
Jag är lite upptagen på jobbet, förstår ni, och så har jag knåpat med kommande bloggboken! Måste välja och vraka bland alla mina fantastiska inlägg (boken får ju inte bli för tjock så en hel del måste helt sonika plockas bort). Ja, allt jidder ska väck; det blir en kärleksfull bok. Fantastiskt.
Omslaget är färdigt och titeln – som jag är mycket nöjd med – ser ni nedan.
Voilà!
Ja, jag har siktet inställt på att bli Vulkans mest framgångsrika författare. Under tiden vi väntar kan vi ju läsa den där intervjun de gjorde med mig.
Vänta bara tills ni får se baksidan – den är jäkligt fräsig!