Privat: Årets andra MP-besök är avklarat

Igår var vi på Mälarpaviljongen igen. Vattnet kluckade, solen sken och finbiran slank ner. Även halloumiburgaren + de magiska rödbetschipsen svaldes med stor glädje.
Dessvärre var solen inte särskilt värmande och det hela slutade med en sån där Svennefilt. ”Varför gör vi så här?” Min inte så hårige vän svalde en klunk rosévin innan han fortsatte: ”Sitter här och fryser och lider. Så fort solen tittar fram så ska vi prompt ta vårt pick och pack och flytta ut och här sitter vi nu – insvepta i loppiga filtar*.”
Jag minns inte vad jag svarade men det var nog något i stil med ”så kallt är det inte”.
Jag tänkte att jag skulle ta och hålla koll på exakt hur många Mälarpaviljongska burgare jag smäller i mig i år. Siffran är nu uppe i 2.


Jag ville gärna fotografera den stilige ynglingen så min inte så hårige vän fick agera modell.
*Exakt så sa han ej, men jag vill ju gärna kimma till det en smula innan det går i tryck.