Nu är jag av med monchichihåret och jag känner mig så jävla het.
Stod och åmade mig länge, länge i duschen och nu är jag redo för det.
Kom igen nu.
Nu kör vi.
Kategori: Stil och yta
Dagens outfit på grönsaksmarknaden
Snart är sjudagarsveckan över (lite jobb hemifrån ikväll, men sen så…) och ett par lediga dagar väntar. Därför gjorde jag som jag brukar: spenderade lunchen på grönsaksmarknaden. I morgon ska jag ta mig tusan rensa denna kropp – från insidan och ända ut.
Nåväl, jag ville bara visa upp dagens outfit – jag vet ju att ungdomarna gillar sådana inlägg och för att överleva måste man ju nå även den målgruppen. Så here goes:
Ja, jag ska snart bli av med min monchichifrisyr. Jag lovar.
Tillbaks på kontoret nu och så snart städerskan (som har en ny, kortklippt frisyr som jag till hennes enorma glädje berömde) har gått hem så åker paltorna av igen.
Jag klarade den skäggiga utmaningen
Jodå, jag är en man som håller sina löften och står vid sitt ord; skägget det växte och växte och kliade som tusan men jag klagade i tysthet och klarade vadet.
Idag är dagen då rakapparaten får gå loss men nu vet jag inte om det blir så – jag har ju vant mig vid både det feta utseendet (ansiktet ser ju dubbelt så stort ut) och inte minst vid det respektfulla bemötandet en (uppenbarligen) medelålders skäggig gubbe får från medmänniskorna.
Här passar dagens konversation in. Småekivok, så varning för känsliga.
Fortsätt läsa ”Jag klarade den skäggiga utmaningen”
Det var en gång en människa som vaknade en morgon och tog tuben till jobbet
Åh, jag blir så rörd av sånt här. Ja, jag är ju en mycket känslig, ung (nåja) man.
Jag talar om den ca 5500 år gamla skon som hittades i Armenien. Tänk att det var en människa som traskade runt med den på foten. Tripp tripp. Klev upp på morgonen och gick till jobbet (nåja) – tripp tripp. Den människan hade tankar och drömmar och känslor och kärlek och sorg och kåthet – precis som du och jag. Vad hände dagen då han/hon dog? Hur hamnade skon där den hamnade?
Tänk vilken historia som kan gömma sig bakom denna sko! Han/hon var på väg till ett romantiskt möte i skogsbrynet och så vips hände något dramatiskt som satte käppar i hjulen (när hjulet nu uppfanns..).
En sko som denna får mig att känna att hörni, nu tar vi och lever här och nu, ty nån gång är det någon som hittar våra skor och… vi är puts väck långt borta.
Åh, allt sånt här gör mig så… melankolisk.
Nej, jag måste nog gå och lägga mig nu.
Om jag inte vaknar i morgon så har jag en massa skor stående i hallen.
Håriga saker
Det är många som googlar sig hit och hamnar på ett gammalt, gammalt inlägg med titeln ”Håriga saker”. Jag vet inte om läsarna blir nöjda med vad de finner (inlägget handlade om hundar) eller om de söker någonting annat hårigt…
Nåväl. Här kommer ett nytt inlägg i ’serien’.
Av någon anledning lovade jag min kollega J att inte raka av mig helskägget förrän efter årets traditionella sommarfest med företaget.
Varför jag gick med på det vet jag inte eftersom det trots allt inte är så att jag kan vinna någonting. Eftersom det där med att stå för sitt ord är min grej så ska jag nu försöka stå ut med kliandet [detkliarsomfan] i åtta dagar till.
Jo, jag skriver detta jätteintressanta inlägg för att jag senare ska kunna återkomma till det och bevisa att jag lyckades med ’uppdraget’. Tack och god middag.