Jag har haft min iPhone i drygt fyra månader så nu tänkte jag ge den lite ris och ros.
Bra med iPhone:
– Den är snygg och ligger bra i handen.
– Lätt och smidigt att surfa.
– Alla underbara applikationer som kan köpas/laddas ner gratis från iTunes. Mina favoriter är: BlogWriter (det går att blogga med glans med hjälp av detta program), Facebook (väldigt bra), Res i STHLM, WordPower (Hebrew) (språkstudier), Labyrint (spelet), Palringo (för MSN), iTranslate samt Heb Trans (översättningsprogram).
– Kartor är en underbar applikation som jag har för mig följde med iPhonen. GPS-systemet fungerar finfint och hjälper mig då och då att hitta fram till adresser på Östermalm (där jag inte hör hemma).
– Både bra och dålig SMS-funktion. Är lite tveksam. Alla meddelanden sparas som en konversation och kräver förmodligen mycket utrymme. Jag tycker om att spara vissa fina SMS men att spara långa konversationer känns lite over the top.
– Ljudet i iPhonens iPod tycker jag är bättre än i en vanlig iPod (även med samma hörlurar).
– Smidig redigering av kontakter.
Dåligt med iPhone:
– Att hörlurarna är lika crappiga som de som medföljer en vanlig iPod.
– Att det inte finns någon MMS-funktion. Nu kan man förvisso äntligen skicka MMS, men inte ta emot. Och det är ju det som är kul (vänner som skickar bilder på vad de ska ha på sig när de går på het date osv.)
– Kameran är utan blixt.
– Det går ej att filma.
– Kalendern känns en smula opålitlig och krånglig.
– Det är väldigt fult typsnitt i Anteckningar.
– Applikationerna hänger sig ganska ofta (smidigast då är att uppdatera allihop, men finns inga tillgängliga uppdateringar raderar jag ett gratisprogram och installerar det på nytt – då fungerar plötsligt samtliga som de ska).
– Galet att, fastän jag lyssnar på musik i lurarna då någon ringer, ringsignalen hörs inte bara i lurarna utan även utanför, ur själva iPhonen. Detta kan nog bero på att jag bytt ut de värdelösa hörlurarna som hängde med.
– Det går inte att välja en låt som ringsignal utan den måste man konvertera i iTunes (vilket tydligen inte fungerar i Sverige).
– Batteritiden är under all kritik.
Sammanfattningsvis: Jag är fortfarande kär i min iPhone Moshe (iPoden Blackie tjänstgör för övrigt numera som musikspelare i köket) och det känns tryggt att det hela tiden kommer uppdateringar och nya program – förhoppningsvis blir minuslistan kontinuerligt kortare.
Vad tycker ni som har en egen iPhone?
Läs även andra bloggares åsikter om iphone
Kategori: Hej konsument
Dagens lunch
De ensamma nätterna är räknade
Ni vet hur man ibland drar med sig nåt miffo hem bara för att man vill ha lite sällskap i natten – nu är de dagarna nätterna räknade.
Boyfriend Arm Pillow håller oss varma när vinden viner och regnet piskar mot rutorna.
Ett hett tips för er som firar jul. Desperata Doris eller Garderobiären Göran kanske är i behov av en trygg, stabil Boyfriend Arm Pillow? Vi vet ju alla att Doris med jämna mellanrum handlar på köttmarknadens 03-rea och det är sällan det är en hunk hon vaknar bredvid dagen därpå. Detta har lett till att Doris numera är en vandrande klamydiakoloni. Hjälp henne! Köp en Boyfriend Arm Pillow och hon är dig evigt tacksam!
Göran i sin tur har ju inte kommit ut ur den berömda garderoben ännu. Gör hans nätter lite mysigare genom att ge honom en Boyfriend Arm Pillow! På så sätt slipper han ta första bästa när han väl bestämmer sig för att ta Steget. Värm Göran genom att ge honom en riktigt fin julklapp!
2 saker att undvika
Gårdagen var en stor besvikelse från början till slut.
Jobbet och jag gick på Kay Pollaks seminarium “Att växa genom möten – och välja Glädje” och redan efter fem minuter satt jag med hakan vid knäna.
Karln (70+) stod och sa saker som jag visste som tioåring.
Ingenting han sa var något jag inte skrivit i denna blogg under mina Positiva Veckor.
Pollak berättade att han arbetat i “flera år” på sina två “bästsäljande självhjälpsböcker” och min enda tanke var att jag hade kunnat sammanställa dem på en eftermiddag.
Det hela var så dåligt och tradigt att jag + några kollegor i pausen gick och hinkade bira. Jag hade helt enkelt inte lust att spendera tre timmar av mitt liv på en som på beställning skrattande karl som talar om saker jag kan utan och innan.
Tyvärr gick vi på The Dubliner och där stinker det urin. Mycket otrevligt. Pricken över i denna värdelösa kväll var att garderobspersonalen på allvar trodde att jag ville skinna dem på en tjuga.
– Det blir 20 kronor tack.
– Jag betalade när jag hängde in jackan.
– Nej, det gjorde du inte.
– Ehh.. Jo.
– Jag har hängt din jacka bak och fram och det betyder att du inte har betalat.
– Du får hänga min jacka upp och ned om du vill men jag har fortfarande betalat.
– Nej, det har du inte.
– Jag går inte i konkurs om jag betalar en tjuga extra men att du står där och påstår att jag ljuger dig rakt upp i ansiktet.. det är inte okej. Hejdå.
När någon tror att jag ljuger…
Ser jag blixtar.
När jag var på väg hem tänkte jag att jag inte ville låta kvällen gå till historien som helt värdelös så jag slank in på favoritgaykrogen.
Underbart att komma hem.
“Hej Kim”. “Hur mår du?” “Vad får det lov att vara denna kväll?”
I love my gays.
Ett gäng fina brudar
Så var schlagerkvällen på Pride avklarad.
Artisterna var många.
Äntligen kom Lena Philipsson.
Äntligen var Dana International tillbaka.
Andra som gjorde mig glad:
Git Persson, Lili & Susie, Charlotte Perrelli, Sofia Källgren, Amina, Linda Bengtzing, Teach-In, Sanna Nielsen…
Idag är det vilodag tillsammans med Dansken.