Vegetarianism – Kim da Costa

Ge mig en riktig indier

Nu ska här i-landsklagas.

Ni vet nog att jag älskar Helsingfors och att jag klagar på forna hemstaden Stockholms utveckling, men… Vad är det för fel på de indiska restaurangerna här?

Det är sällan jag äter ute eller beställer hem mat – eftersom jag ju är kung i köket – men när det väl händer så blir det indiskt (eftersom jag trots min omfattande repertoar inte kan laga indiskt). Eller nepalesiskt. Här finns fler nepaleser än indier och jag vet inte så noga vari skillnaden ligger.

Jag blir besviken varje gång. Det är som att de är rädda för att krydda till det riktigt ordentligt. Diskvatten. Igår kväll unnade jag mig genom att beställa hem två rätter (”då har jag mat för hela helgen”). DISKVATTEN.

För någon månad sedan samma procedur. Ena rätten var mjäkig och den andra var så äcklig att jag bokstavligt talat vomerade. (Sant!) Jag vet inte om jag fått fel mat då den var svår att identifiera. Den var liksom ”fiskig”. Jag har aldrig ätit fisk. Inte ens innan jag blev vegetarian för 25+ år sedan. Jag älskar havet men ogillar dess invånare.

Efter de första tuggorna och kräkattacken gav jag resten till min hund. Inte ens han ville äta!

Dessa indiska besvikelser har jag upplevt i andra städer och länder också. Jag var med min (numera ex-) make i Berlin och i flera dagar trampade vi runt från indier till indier. Mjäk, mjäk, diskvatten.

Detsamma i Tel Aviv (som har världens godaste mat – alla TLV-vänner kan intyga) – indiskt mjäk utan studs.

Detsamma i Rio. Indiskt diskvatten.

I Stockholm finns indier på varje gata. Lika gott varje gång. På Malmskillnadsgatan, där jag arbetade i många år, (that came out wrong) finns en indier där jag ofta åt lunch. Så otroligt smakrikt.

En gång var jag på en indier på Söder och åt bland annat en soppa. Den var så het att tårarna sprutade och jag svettades. HELT RÄTT. EN RIKTIG SMAKUPPLEVELSE! Jag var på väg tillbaka dit för att dubbelkolla att den där soppan faktiskt skulle vara så het, eller om kocken begått ett misstag, men sedan flydde jag ju huxflux till Finland, så jag hann inte.

Att jag blev så besviken på indierna i Berlin säger rätt mycket, men en annan stad av samma kaliber levererade verkligen. LONDON. Gu’ vad gott. Jag var där för att gå på Spice Girls-konsert (eftersom jag är som jag är) med en infödd och han tog med mig till en liten, liten indisk sylta. Jistanes, så ljuvligt.

Nu är det slutgnällt. Jag har kylen full av mjäkig indisk mat som jag ska försöka krydda till så att den inte smakar DISKVATTEN.

Ha en bra dag. Gärna kryddstark.

bread with soup — Photo by Marvin Ozz on Pexels.com

Hör upp, Quorn!

När jag flyttade till Finland slogs jag av en grej. Här finns väldigt många olika vegetariska produkter och märken men favoriten Quorn finns inte i varje butik (och den är överdyr).
Har många gånger tänkt att ordet ”quorn” helt enkelt inte fungerar på finska. Om stavningen vore en annan så skulle det inte vara några problem; ”kuorn” helt enkelt. Det sitter helt naturligt i även en finskspråkigs trut.

Igår OCH idag fick jag det återigen bekräftat då två purfinländare ojade sig oberoende av varandra över det jobbiga ordet och jag kom då på att denna fantastiska föda i Finland borde säljas som KÅRNI. (Med ’svenskt Å’, som bokstaven Å heter här, för att göra det hela lite festligare och mer iögonfallande.)

Varsågoda för tipset.

Ät nyttigt och rör på fläsket

Så här kan en frukost se ut.
Jag försöker varje dag bli lite, lite mer hälsosam.
Bara det att jag faktiskt äter frukost är ett steg i rätt riktning.

Här är några fräsiga produkter som jag har inhandlat i min nya favoritbutik Ruohonjuuri i Helsingfors.

Ovan har vi mungbönor och adukibönor samt tandkräm och läppcerat.
Ekologiskt, rent och fint.
Gifter bör så gott som möjligt rensas bort.

Känner mig tvingad att testa en falafelmix när jag ser en ny sort.
Kokosolja samt en annorlunda spännande pasta gjord på speltvete.

Spirulina – som sägs vara dunderbra för kroppen.
Männyn siitepöly – ja, den är väl som jag förstår det gjord på björkpollen och ska vara nyttig att blanda i valfri dryck.
Seitan – en köttersättningsprodukt.

Och så får man inte glömma att RÖRA PÅ GUBBFLÄSKET!

Jag bara ÄR vegetarian

Jag har varit vegetarian i ungefär 20 år.
För är det ett icke-ämne. För mig finns det inga alternativ.

Jag har aldrig någonsin känt att jag ”valt bort” något – jag har aldrig ens ”valt” att bli vegetarian. Jag bara är det.

När jag började blogga för väldigt många år sedan så skrev jag en massa om djurINDUSTRIN, men jag fick vare sig kommentarer eller reaktioner. En vän förklarade: ”Vi säger inget för vi vet att du har rätt. Och vi får dåligt samvete.”

Å andra sidan. Jag är så kallad lakto-ovo-vegetarian. Vilket betyder att jag äter ägg och ost och dricker mjölk (endast i kaffet). Och nej, jag tycker inte att det är naturligt eller reko och hyvens att kor står och tvångsmjölkas som vore de maskiner.

Eller att hönor manipuleras så att de sprutar ägg ur sig. NEJ. Jag är inte perfekt.

Hälsade på en väninna igår. Hon bor på landet och har höns. Hon undrade om jag ville ha med mig några ägg. Och just sådana ägg kan man äta med gott samvete. Jag såg hönsen och jag såg hur bra de hade det. (Alla hade till och med namn!)

Just därför, när jag köper ägg, så kollar jag att äggets stämpel börjar med en nolla. Nollan betyder ”frigående utomhus”. Det är det minsta man kan göra – vara en medveten konsument.

Youtuba gärna och se hur djuren har det – och bli aktiv för djurens rätt. Bli dock inte medlem i org. Djurens rätt. Jag lämnade dem när de trashade Israel. Djurens rätt är en verklighetsfrånvänd vänsterextremistisk sekt.

Vegetarianism: CHORIZO!

Häromdagen tänkte jag: ”Åh, så smarrigt det vore med vegetarisk chorizo!” Funderade lite snabbt på om jag skulle kunna hotta upp vanlig sojakorv på något vis: trycka in lite vitlök och kryddor osv.
Så, igår när jag satt hos granngrabbarna och bläddrade bland reklambladen (de är sådana som inte har en ingen reklam, tack-skylt) och vips såg jag en annons för sojachorizo (eller soja chorizo, som det faktiskt står).
Åh, så spännande och härligt!
Bacon* och kryddig korv är nog det enda jag saknat under mina 15 (eller nåt) år som vegetarian.
Återkommer när jag smakat!
*Bacon (”facon”) finns sedan några år tillbaka i flera versioner – vissa okej, andra mindre okej.