När min före detta kärlek hör av sig blir jag yr.
På riktigt. Fysiskt yr.
Och så kan jag inte koncentrera mig på vad det nu var jag höll på med. Noll fokusering.
Nu sitter jag här och snurrar håret mellan fingrarna och stirrar på ingenting och jag vill skrika: ”I miss you. I miss us!”
Men det gör jag inte.
Istället säger jag: ”jag ska dra nu, men vi hörs snart”.
Han svarar ”okej chamud” (sötnos/raring).
När ska det sluta kännas så mycket? Så starkt?
Etikett: Y-hjärtat
I natt var jag en riktig grabbslyna
Jag drömde en massa i natt och eftersom ingen av drömmarna handlade om att jag var jagad så är jag glad och utsövd idag. Först och främst romantisk och erotisk dröm om Y. Hångel och flås och organ i en enda röra. Tyvärr väckte Sebbe mig just när de riktigt vågade bilderna började dyka upp.
Somnade om och drömde att jag rumlade runt i halmen med både kvinnor och män. Och där fanns en orgie. Och någon som tacksamt tog emot kärlekens såser i trynet sitt.
När jag klev upp iakttog jag min spegelbild. Jaha, man kan se nyknullad ut fastän man inte är det. Härligt.
Mina återkommande sexdrömmar indikerar att torkan snart måste vara över. Led hingsten till vattnet.
(Japp, här på Kim Milrell.se hoppar vi friskt från ett ämne till ett annat, igår kväll religion och död, idag sex. That’s why you love me.)
Läs även andra bloggares åsikter om drömmar, sex, porr, grabbslyna
Han kallar mig Kimi. Med långt första i. Kiimi.
Hur går det med mig och Y, kanske ni undrar.
Är jag över honom?
Det kan jag väl inte riktigt påstå.
Det är svårt då han skriver saker som:
OK Dear
Ljuva Kimi
Have fun and take care. Puss.
AAARGH!
Men jag har valt att ha honom kvar i mitt liv, så jag får stå ut och… vänta.
Ni vet hur det är. Man (inte jag) kräks på sorgliga kärlekslåtar tills man plötsligt befinner sig mitt i en av dem. Då hajar man att allt det som sägs i dem är rena rama sanningen och inga illa författade floskler.
Här är jag nu (jag behöver bara två sekunder av pianoklinket i början för att hamna i den där känslan):
Klipp borttaget: Leona Lewis ”Better In Time”.
Don’t call me baby
Talk later Kimi.
Puss.
Han fortsätter att använda de där orden fastän jag har bett honom att sluta med det eftersom det inte gör saker och ting lättare.
Sedan försöker jag vara cool så jag svarar likadant.
OK dear.
Neshikot.
Därefter dunkar jag huvudet mot skrivbordet några gånger, smäller ihop datorn och går hem.
Det kom ett mail…
…Från mitt älskade ex Y.
Jag har analyserat i fyra timmar ett dygn.
Uppdatering: Varför skriver han aldrig ut hela “darling” och varför skriver han det alltid med versal i början?
Uppdatering 2: Okej, detta var ett svar på ett mail jag skickade igår. Tipsade om en artikel i Jerusalem Post som handlade om att Finland älskar Israel (vilket var mer än jag visste). Han kommenterade det och så avslutade han mailet med orden som syns ovan.
Uppdatering 3: Menar han “jag saknar dig online”?
Uppdatering 4: Men det funkar ju inte. Vi hördes inte igår, men i fredags samtalade vi väldigt länge på MSN.
Uppdatering 5: Och vad betyder smileyn? “Hihii” som i “jag ger mig” eller “haha” som i “jag luras lite” eller “hoho” som i “jag är busig”?
Uppdatering 6: Knapprade på mobilen. Var i färd att ringa men tänkte, snål som jag är, att ska jag betala 17 kr/minut så ska jag ringa min pojkvän. Inte mitt ex.
Uppdatering 7: Jag SMS:ade. Han svarade.
Uppdatering 8: Jag ringde. Han sa “Puss”.
Uppdatering 9: Men det förändrar ju ingenting.