sömn – Sida 7 – Kim da Costa

Euforisk morgon

Raringar!
Klockan har ännu inte slagit sex och powerbloggaren i mig sätter fart. Pigg som en… lama är jag efter en massa timmars sömn. 21:30 kastade jag mig i bingen och jag somnade ovanligt snabbt. Visst vaknade jag mitt i nån konstig dröm och när tidningsbudet härjade samt när granngrabben kom hem – men mestadels sov jag.
Vilken skillnad jag känner i kropp och sinne! Ja, ni märker ju själva – inte en massa gnäll här inte.
Är ute och det är kallt. Fingrarna gråter. Måste sluta skriva.
Vilken bra dag detta kommer bli!

Nyvaken.

Försova sig?

Ja, det var väl inte så överraskande att jag försov mig efter tretimmarsnatten.
Ja, tidningsbudsslynan väckte mig vid 03.
Ja, jag ska skaffa en sån där tjock säkerhetsdörr som stänger ute allt ljud. På måndag. Eftersom ja, hyresvärden stänger klockan 15 varje dag (eftersom de flesta människor ju är lediga på dagarna), förutom på måndagar då de har superduperöppet till hela 18:00.
Dagens SMS (kom redan 07:48):
Humor har du.
Svar: Jag vet.

Sömn?

Jaha. Jag har legat här i en timme. Ingen sömn. Kroppen vill allt annat än sova.
Hatar det.
Gråter snart. Skratten har klingat ut och festen är sannerligen slut.
Uppdatering: Nu är klockan tio i ett och jag gör ett nytt försök. Godnatt…
kim in bed
Uppdatering 2: Varför ser mina fingrar så smala ut? Jag har ju gått upp 2 kg.

Powernap?

Tänkte ta mig en powernap och lade mig på golvet, på sidan med handen låst mellan låren. Det var bara det att Sebbe var bakom mig och en hand som stack fram var ju kalaskul. Vips var han där och nafsade och vips tittade han fram mellan mina ben och nu kan jag inte sluta skratta (igen).

Dygnsrytm

Nu vill jag låta som en småbarnsförälder. En sån där irriterande trasselskalle som gnäller hela jävla tiden.
Here goes.
Men gu’ vad jag är trött!
I morse när jag klev upp, efter att ha snoozat i en halvtimma så kunde jag knappt stå upprätt.
Åhhh. Så trött! Hur ska jag orka fräscha till mig? Fixa håret och raka mig? Jag har ju knappt styrka till att klä på mig.
Suck och stön.
Jämmer.
Nu kommer jag åka hem från jobbet.
Vid 18 kommer jag vara så trött att jag kommer vara på vippen att somna – och jag kommer tänka att okej, jag kan väl vila en halvtimme då. Men nej. Det kommer börja krypa i benen. Restless legs. Istället kommer jag och Sebbe ta en extra tidig, extra lång kvällspromenad och när vi kommer hem igen kommer han somna efter att ha knaprat lite på nåt tuggben.
Jag däremot kommer *tada* känna mig klarvaken och när klockan slår 23 och jag tvingar mig själv att gå till sängs så kommer jag ligga där och himla med ögonen.
Och inte kunna somna.
Förrän vid ett eller så.
Vid tre kommer den förbannade jävla tidningsutdelaren att smälla i dörrarna så att om jag inte vaknar av det så kommer Sebbe väcka mig för att meddela att någon huligan är på väg.
Och det är inget konstigt med det. Han är en vakthund. En bra vakthund.
Därefter kommer jag ligga vaken i en timme innan jag slutligen somnar om vid fyra. En och en halv timme kommer jag sedan att sova jätteskönt och gott tills helvetesklockorna sätter igång och en ny TRÖTT dag börjar.
AAAAAAAAAAAAAARGH.
Är detta RIMLIGT?
Nej, det är det inte.
Inte undra på att vi är sjuka och griniga och otrevliga och lata och fula och pyskiskt störda när vi ALDRIG får göra vad vi borde göra halva dygnet: SOVA.
Detta inlägg skrevs i vredesmod strax före femton noll noll. Nu kommer städerskan också. Med dammsugarhelvetet. Jag hatar ljudet av dammsugare och motordrivna fordon. Fuck you!