Men jag har i alla fall inte ont i käften

Ni vet när man vaknar och ligger och halvsover och drömmarna blandas med verkligheten (man kan styra dem) och man kanske “drömmer” något och blir arg för att sedan vakna och inse att det bara var en halvdröm – fatta så sur man blir när man sedan inser att det man trodde man halvdrömde faktiskt är sant. Så var det i morse.
Jag är arg och sur och tvär och irriterad. Och lite kränkt faktiskt. Ja, detta uttjatade ord; kränkt. I am so kränkt.

När jag för en gångs skull gick och lade mig i tid

Jag som hade tänkt sova ut ordentligt i natt blev besviken.
Först väcktes jag av Sebbe. Vet inte varför men han rusade iväg och satte sig och tittade ut genom vardagsrumsfönstret. Han satt där och morrade aggressivt åt jag vet inte vad. När jag väl somnat vaknade jag igen av att jag hade fruktansvärt ont i magen. Det kändes ungefär som om jag hade en fyrkantig, snurrande träkloss i magen. Varje gång den slog ett varv gjorde det så ont att jag vek mig dubbel.
Så det blev inte mycket sömn i natt och jag sitter här med mörka ringar under ögonen, huvudvärk och fortfarande magont.

Från noll till 100

Dagarna går så snabbt just nu. Det känns som jag inte hinner göra något och när jag väl skulle hinna orkar jag inte. Ibland är jag så trött att jag sluter ögonen och tar en panikpowernap när jag är ute med Sebbe och han stannar för att nosa.
Metro skriver idag att bara 3% sover åtta timmar per natt och att 25% uppger att jobbstress håller dem vakna. You can count me in. Just nu håller inte jobbstress mig vaken, utan snarare en mer personlig stress. Livet ska vara en fest ju. Eller?

Tisdag morgon

Jobbig natt. Somnade vid sextiden! Aargh. Tur att jag är ledig – bortsett från ett möte kl. 15.
Det låg ett brev på hallmattan. “Slynan” (det känns som jag borde börja kalla honom något annat men jag vet inte vad. Och det var ändå han som kallade sig “Slyna” först) hade skickat en fräsig inbjudan till en butiksöppning nästa vecka.
Hmm… Trevligt med gammal hederlig uppvaktning om inte annat.