Nyss, när Hundvakten hälsat på och var på väg hem sprang bus-Sebbe ut i trappan och vägrade komma in (han ville nog inte att Hundvakten skulle gå, de står varandra mycket nära). Jag gick ut för att hämta honom men hejdade mig, gick tillbaka in och hörde mig själv säga; “Å nej, mitt hår. Så här kan jag inte gå ut i trappan, var är kepsen”. Så skönt att mitt gamla jag är på väg tillbaka.
Etikett: Sebbe
”Ring my be-ee-ell, ring my bell, ding-ding-dong, dinge-dinge-ding”
Jag har tänkt på en sak. Dörrklockor. Min kära hund, Sebbe, reagerar på ett visst sätt varje gång han hör en dörrklocka på TV (i och med mitt Desperate Housewives-rally den här helgen har han hört otaliga olika dörrklockor). Han har bott hos mig sedan han var knappt tio veckor och jag har en sådan där standard-ring-ring-dörrklocka. Förmodligen hade hans uppfödare det också. Ändå, om det så är ring-ring eller pip-pip eller ding-dong han hör så reagerar han på ett speciellt sätt. Är inte det konstigt?
Vitlökskärlek
Creep
Söderorts-Hillary
Jag glömde en rolig anekdot igår. Det inträffade när jag och hunden min träffade Stella, 3 månader. När ägarinnan tittade upp och mötte min blick höll jag på att utbrista; my God, you’re Hillary Clinton! Hon var verkligen JÄTTELIK coola Hillary. Men vad skulle hon göra i Kärrtorp?
Å, vilken ljuvlig kväll jag hade igår. Balkongdörren stod öppen och jag hörde regnet piska ner. Låg uppkrupen i soffan och kollade SVT:s öppna arkiv. Hur kul som helst. Såg ett Stina Dabrowski-program om qattuggande i Jemen. Tuggar de fortfarande qat i Jemen? De såg galna ut med hamsterliknande kinder.