personligt, pop och politik
Gick till Prag igår och kom hem idag. Prag som numera är.. eh… en singelstad.
Tittade in i Prags ögon och jag såg något jag inte sett på väldigt länge. Det liksom. Jag såg det.
Jag doftar Prag och kan nog inte duscha idag.
Jag saknar ord just nu men skriver ett längre (skyddat) inlägg inom en snar framtid.
Jag tror jag är lite förtjust i Dansken.
Det var ju inte meningen.
Han är lite.. så där som ingen av mina män varit: han låter mig vara som jag är.
Herregud! Han kanske gillar mig som jag är! Så väldigt Bridget Jones! (Se nedan.)
Igår sa han något väldigt fint. Han sa: “dina ögon glittrar när du talar” och att de är “fulla av personlighet”.
Som ni vet är jag mycket utsvulten så jag suger åt mig som en torr, gammal, möglig disksvamp.
Det är i vanliga fall nu jag börjar oroa mig och ändra mitt beteende men eftersom jag nu är 33 och erfaren ska jag fortsätta leva i nuet. Det går riktigt bra och är faktiskt väldigt trevligt.
hade jag en fling med en holländare.
Ja, jag dumpade min dåvarande kärlek för honom.
Nu fann jag honom av en slump på nätet.
Jag skrev ett mail. Ett “hej, hoppas du är okej”.
Vi älskar nätet.
Ja, det gör vi.
Gud så nostalgiskt. Jag menar – nu såg jag en bild på honom nio år senare. Han har fått lite grått skägg, men han är stilig, och jag ser hans öron som jag… slickat på. Tänk så många love stories man har… och alla finns de där ute nånstans (i mitt fall över hela Europa…)
Denne holländare gjorde en superromantisk sak för mig. Jag älskade hans parfym och när jag rest hem från Spanien (där vi träffats) klippte han sönder sin röda jacka, sprejade parfym på den och skickade en bit till mig när jag fyllde 25. Jag skrev visst om det i januari.
Men mest älskar jag E***. Men honom kan jag inte träffa just nu, ty han bor i fjärran land (utom Europa) och är PERFEKT för mig.
Godnatt.