Etikett: nikotin

Bra gjort, mor min

Jag vill bara säga att jag är mycket stolt över min mor som äntligen lagt ciggen på hyllan.

Kämpa!
Se; det är något av en folkrörelse! Jag har inte snusat på drygt tre veckor och kollegan har inte rökt på nästan lika länge osv osv osv.
Älska att vara nikofri!
Mitt bästa tips till den som kämpar mot nikosuget är (jag har slutat både röka och snusa);
tänk på hur tobaksgubbarna, fula och rökfria, sitter runt ett flott middagsbord och skrattar åt din dumhet.
Och varje gång du är på vippen att kila ner och köpa ett paket/en dosa tänker du på att nikogiftet är programmerat just så. De vill att du ska ge upp. De kontrollerar dig och dina tankar. HATA DEM! Fimpa för livet.

Inspiration för oss på väg mot en nikofri tillvaro

Som av en händelse sitter jag och kollegan och peppar varandra på MSN. Hon slutar röka och jag slutar snusa. Varje gång jag känner suget tänker jag på hur ondsinta de där människorna var som uppfann skiten – hur de i smyg ökade nikotinhalten för att folk verkligen skulle bli beroende.
När jag är svag och känner att jag är på väg att kila ner till närbutiken och köpa en dosa ser jag framför mig hur dessa onda människor står och spelar med mitt liv. “Gå och handla!”, skriker de. “Dra åt helvete!”, fräser jag tillbaka.

Jobbiga veckan börjar nu

Den här veckan kommer bli jobbig. Jag bara vet det.
Jag måste fatta vissa beslut – och som vi alla vet är inte det min starka sida.
Jag har slutat snusa nu. På riktigt. Jag insåg det igår då jag fick en flashback från när jag slutade röka (2000). Det har aldrig funkat för mig när jag gjort en grej av det. “Nu slutar jag!” Nej, det bara kommer. Lite som; “Åh, mitt snus är slut. Jaha. Orka gå och handla! Jag klarar mig”.
Och så vips har det gått tre dagar och helvetet är över.
Jag lovar och svär över min heliga, obefläckade kropp att jag på fredag ser tillbaka på en nikofri vecka.

Mycket labil förresten

Jag satt på det där communityt och hamnade på en sida som tillhörde en person som var död sedan en månad tillbaka. Det var en kille i min egen ålder – vi hade ingen som helst relation till varandra men jag såg honom ute då och då och desto oftare på nätet.
Och nu var han borta.
Jag blev både chockad och ledsen. Så pass att tårarna kom.
Av inläggen i hans gästbok att döma tog han sitt liv.
Han hade skrivit i sin dagbok bara några dagar innan han dog. Han hade varit på en fest (som jag också var på för övrigt) och han skrev att han hade haft en väldigt bra kväll.
Så oerhört sorgligt att en ung människa tar livet av sig (antar jag alltså bara).
Jag har sett det på nära håll. Självmord har av någon anledning alltid figurerat i min närhet och… det är ledsamt.