Något labil kanske

Trots att jag känner mig två sekunder från en fet höstdepre får nikoabstinensen mig att skratta okontrollerat. Det känns absurt. Jag skrattar åt allt, speciellt när jag och Sebbe är ute. Det slutar med att jag tar fram mobilen och låtsas skratta i den.
För övrigt; blä, blä, blä, boring, boring, boring.

33 timmar senare

Ikväll kom min käre vän Euro hem till mig för att serva mig riktigt ordentligt. Han lagade mat åt mig, bjöd på vin samt hade väskan full av komediserier på DVD. Så jag klagar inte. Har haft en bra dag trots att jag känner mig helt väck i huvudet.
En dag kvar att jobba denna sjudagarsvecka.
En morgon kvar att vakna nollfemfuckingtrettio.
So long.

24 timmar senare

Åh vad det är jobbigt.
Magmusklerna känns konstiga. När jag andas ut känns det som att inandningen aldrig ska ta slut. Svårt att förklara men så känns det. Yr. Känner mig lite full. Svag huvudvärk (mest i pannan). Muskelvärk.
Det underlättar dock att ha en Onico* under läppen.
*”Snus” fritt från tobak och nikotin.
Vilket konstigt inlägg. Jag känner mig hög som ett hus.