Nu har vi återigen varit ute på långpromenad med mobilkameran i högsta hugg. Vi hittade en inhängnad med en skylt med en hund på – precis vad vi efterlyst. Hann inte gå dit idag eftersom Sebbe frös (han lade sig ner i snön, huttrade och vägrade gå så jag fick bära och värma honom). Men snart så. Tänk att kunna ha Sebbe okopplad utan att vara orolig för vare sig bilar eller hundrädda människor. Blir själv en smula irri då lösa hundar kommer farande mot mig.
Jag vill förresten lägga till tre kategorier till listan över sådana som flirtar med mig. Förutom tonåringar (eller upp till 23 så där) och 73-åringar är det killar som “lever i ett förhållande som inte är så bra”, mogna män som just kommit ut samt sådana som befinner sig i landet i några veckor pga arbetet och söker lite casual sex. En av den senare kategorin tillkom idag och han såg ut som en sån där hunkarnas hunk och var säkert inte van vid att bli “nekad tillträde”. Men se, jag är inte intresserad av casual sex. Det är så väldigt 90-tal och med min könisnoja är det ingen bra kombi. DESSUTOM SKA JAG JU FÅ BESÖK FRÅN ISRAEL. Å, han är så fin, israelen, med sina fraser (”your hair is amazing”, “you are always beautiful to me”) som får romantiktörstande mig att flämta.
Jag är så lätt att få på fall om man säger alla de där klyschorna.
Etikett: män
Uppskattning
Två år och mycket vatten under denna bro
Herr Israel gör entré
Tillbaka på jobbet.
Efter några dagars paus började så det nya året även för mig.
Blev lite nedstämd efter nyårshelgen. Vet ej varför men förmodligen dels på grund av att jag jobbade så mycket hela december och så var jag plötsligt ledig och fylldes av känslan “jaha..”
Dels är det väl rätt vanligt att man efter att ha lovat bot och bättring vaknar upp och inser att allt är som det alltid har varit.
Hursomhelst. Idag promenerade jag till jobbet och det var ett av mina nyårslöften. 70 minuter tar det. I rask takt. Om man börjar varje dag med en rask dryg timmes promenad – hur mycket kan man gå ner på en månad? Mycket intressant. Jag är så trött på min zoloftkropp.
Det blev inte mycket sömn i natt. Fastnade på MSN med israelen som hädanefter kommer gå under sitt namn i denna blogg. Herr Israel heter han. Så jag satt och samtalade med honom till efter 01:00. Det är trevligt att prata med honom. Om allt och inget. Mest om allt.
Han slog på sin webbkamera igår och det var första gången – trots att jag är en mycket modern man – som jag samtalade med någon på det sättet. (Jag slog dock inte på min kamera, känner mig lite för blyg för det fortfarande.) Det känns väldigt… spännande att live se en person reagera på vad man skriver. Han log mycket. Och skrattade ibland. Livet är bra märkligt. Men ganska kul.
En kväll i januari
Jag har en väldigt god vän som ringer mig varje dag och om jag inte är på topp hör han det direkt.
“Är du lite nere idag?”, frågar han då.
“Ja”, svarar jag. Skulle ju inte kunna ljuga även om jag skulle vilja.
Jag är glad över att ha så många fina vänner.
För övrigt är israelen lite förtjust i mig.
“I have a small crush on you”, sa han idag.
Eftersom jag känner ungefär likadant har jag pausat både Fransosen och Dansken.
Jag vet att det är lite knäppt men israelen får mig att känna mig… bra och glad. Vi har även chockerande mycket gemensamt (på ett bra sätt). Nya saker ploppar upp hela tiden.