Ska alldeles strax kasta mig i bingen. Och komma upp tidigt imorgon. Är lite nervös inför jobbstarten i helgen. Vet inte varför. Drömmer om det hela tiden. Drömmer att jag blir bjuden på fest kvällen innan och jag måste tacka nej för att jag inte vill vara trött första dagen efter nästan fyra månaders bortavaro.
Och så drömmer jag väldigt ofta att jag är på väg till ett tåg eller en färja eller liknande och att jag hela tiden missar avgången. Att jag som vore jag i vatten kämpar mig framåt men aldrig hinner fram i tid. Hur ska jag tolka dessa drömmar? De är ständigt återkommande.
Ibland känns det som att jag lever ett annat liv i ett parallellt universum. Som att ifall jag hade valt att öppna andra dörrar än de jag öppnade skulle saker och ting varit annorlunda. Och kanske de är det också. Det kanske bara är en liten del av mig som får uppleva dem bara. Vad vet jag? Jag är en klump celler som alla andra. Nu ska jag försöka sova. Innan jag flippar ur helt och hållet.
Etikett: jobbrelaterat
Annonsjobb
Woops! Samtal från kontor 1. På onsdag ska jag presentera helt nya annonser för en viss produkt för bossarna på kontor 2.
Min spontana reaktion; “jag måste köpa en ny Gucci-kostym så jag ser presentabel ut”.
Kommer nog hänga framför datorn non stop tills dess… Med min fantasi menar jag. Den är ju näst intill gränslös.
Möte
Hemma efter möte på jobbet. Det gick bra. De hade redan läst min blogg så jag behövde inte tillägga så mycket… Hade även ännu ett terapisamtal med min vän PG. Det är så bra; vi kan påtala varandras fel och brister på ett ytterst konstruktivt sätt. Utan att den andre blir sårad utan snarare går och tänker på saken och till slut inser och inte minst accepterar sanningshalten i det hela.
Pusselbitskänslan är inte bra. Känner man den ska man tacka för kaffet och gå. Pusselbitskänslan ska infinna sig när man är ensam, i sig själv. Två olika pussel kan däremot läggas bredvid varandra och vävas samman till ett ljuvligt mönster.
Det värsta någon sagt till mig är; “har du lika tråkigt som jag”. Det hemska är att jag satt kvar. Jag borde rest mig upp och gått. Gillar jag att plåga mig själv? Det räcker nu.
Rehabiliteringshandläggare?
Stress/insomnia
Kom just till jobbet. Dagen börjar med stress och det är inte mitt fel att tåget var inställt och jag fick sitta och huttra i en hel kvart på perrongen. Jag kunde ha stannat i bingen och tagit det senare tåget som jag mot min vilja nu ändå fick åka med. Och komma till kontoret med andan i halsen och stress i sinnet. I hate it.
Min insomnia är tillbaka. Jag har lidit av denna helvetiska sjukdom sedan barnsben och jag är så bedrövligt less på det hela. Och de sömnpiller jag provat har inte hjälpt. Jag behöver tunga grejer. Ge mig tunga grejer, snälla.