Etikett: jobbrelaterat

Damerna och jag

Jag kom till jobbet och möttes av en vän och kollega. Hon mötte mig i dörren och jag slogs nästan omkull av hennes sex appeal. Hon har vackert ansikte (perfekt make up kl 06:50 en fredagmorgon), blont hår (lite k-rufs), djup urringning (rejäla tits) och en mycket välsvarvad kropp. De långa slanka benen mynnar ut i ett par porröda stilettklackar. Inte konstigt att karlarna står i kö för att få uppvakta denna donna. En bra sak med att vara lagd åt andra hållet är att man får klämma på och mysa med damer utan att det blir porrigt. Utan att bli sedd som en ful gubbe.
Nu väntar jag på nästa kollega – den mörka skönheten. Amazonen. Dock utan stilettklackar.
Edit: Amazonkollegan har ganska vassa klackar hon också.

Arbetsveckan lider mot sitt slut

Veckans sjunde och sista arbetsdag är äntligen här. Jag har iofs ett fräsigt intro att göra till hemsidan + lite andra justeringar som jag och uppdragsgivaren kom fram till under fredagens långa telefonmöte. Men allt det där kan jag göra hemifrån och framförallt; jag behöver inte kliva upp 05:30!
Synd bara att jag sedan igår haft panikont i halsen. Hoppas det går över till ikväll för då ska det firas i det Kimska hemmet.
Idag undrar jag vad tonårsungar gör ute på gatorna i Sthlm city en söndagmorgon kl 06:30. Har de inget bättre för sig än att supa, knarka, vandalisera och sprida klamydia? Jag skulle aldrig låta mina glin härja runt i stan hela nätterna. Skräniga och störiga är de också och jag är uppriktigt rädd för dem.

Datorn är full av sk*t

Vi har väldigt crappiga datorer på jobbet och de är överfulla av virus. Tyvärr har jag inte behörighet nog att uppdatera virusprogrammen och jag sade till den ansvarige för ett halvår sedan; “kan du vänligen uppdatera dem alternativt ge någon annan, exempelvis mig, behörighet att göra det?”
Som vanligt blev svaret något svammel i stil med “jaja”.
Idag kollade jag om något hade hänt men virusprogrammen var inte uppdaterade på 438 (!) dagar. Jag hittar dagligen sisådär 20-30 virus/trojaner i mina datorer hemma så jag vågar inte ens tänka på hur nedlusade jobbdatorerna är*.
Ska jag säga till en gång till?
Eller ska jag strunta i det och när allt brakar ihop säga “vad var det jag sa”?
Jag har väldigt svårt för att låta sådant här passera men jag är ännu tröttare på att alltid ta ansvar när jag aldrig någonsin får något för det.
*Hemma uppdaterar jag mina virusprogram (3 stycken) minst varannan dag.

Jobbig kund

Jag blev just kallad “lilla gubben” (sagt med en mycket överlägsen ton) av en sådan där jobbig person som vill verka viktig. Som säkerligen skriver menlösa insändare till alla möjliga tidningar och som alltid har en åsikt om allt. Idag hade hon fel beträffande en datingtjänst vi har på menyn, men hon fortsatte tjata med sin gnälliga röst.
Vissa människor är bara jobbiga. Det är bara att acceptera. Om man ignorerar dem ett tag lugnar de ned sig. Sedan tacklar man dem med humor. Det gjorde jag just. Tanten kröp till korset och önskade mig både en trevlig dag + kommande helg. Jag önskade henne lycka till med herrarna.