Etikett: glasögon

Frågelådan

Hej.
Jag har noterat dina vackra glasögon och jag har läst ditt gnäll om att du konstant måste putsa dem.
Jag, som också har meterlånga ögonfransar, känner till dilemmat.
Därför undrar jag nu: hur tvättar du dina glasögonputsare?
Glasögonorm i Huddinge
Kim svarar:
Hej Glasögonorm.
Ja, mina vackra glasögon är av märket Dior och de är mina första bågar; har burit dem sedan 2005 men känner att det börjar bli dags att byta då de är rätt sladdriga och kanske måste jag även testa min syn på nytt.
Vi får se.
Jo, förstår du; jag brukar helt enkelt lägga mina putsdukar i en strumpa som jag sedan knyter ihop och lägger i tvättmaskinen. Mycket smidigt! Rekommenderas.

Det är dagarna som går som är livet

God morgon i morgonsolen!
Här sitter jag på jobbet med solglasögon på då jag glömde glasögonen hemma och ögonen är trötta.
Gårdagen var lika innehållsrik som alla andra dagar de senaste veckorna; hälsade på Gringo som med uppkavlade arbetsbyxor sken upp som en sol i regnet. Mycket fin. De där vaderna måste jag massera igen. Åt middag hos Tysken + make. Det var för övrigt första gången jag åt middag
a) hos ett gift homosexuellt par
b) hos två tyskar
c) i ett hushåll med två katter och en hund
d) vid ett middagsbord där samtliga bar glasögon
Trevligt, trevligt. Dessutom besökte jag igår Willys för första gången – vilket paradis! Jag måste lära mig att storhandla, det är bara att inse att jag är så pass vuxen nu.

Gubben i mig

Ibland gör man saker som får en själv att reagera. Som alldeles nyss, på jobbet. Jag skulle se vad det stod på en lapp upphängd på väggen tre meter från mig men kunde inte tyda bokstäverna. Därav sträckte jag mig efter glasögonen som låg på bordet framför mig, tog inte på mig dem utan bara tittade genom dem på ett sådant där gubbtantssätt, läste och lade ner dem igen. Kände mig plötsligt väldigt gammal och skruttig. Är det rimligt? Min åldersnoja försvann när jag fyllde 30. 25 var värst. Efter 30 har det bara blivit bättre. 40 kanske inte är lika med döden trots allt. Jag har vänner som klivit över 40-gränsen och de är fortfarande alive and kicking. Kanske mer så än någonsin tidigare.

Nåväl. Jag kämpar med att leva i nuet. Att njuta nu – av det som faktiskt är. Någonting annat kanske inte ens kommer och det vore väl synd på så rara ärtor att inte ha tagit tillvara det man blev erbjuden!? En dödssynd rent av.
Enjoy life,
Gubb-K

En onsdag i mitt liv

Idag har jag;
– hämtat ut mina glasögon (igen)
– varit på jobbet och pusslat ihop arbetstider som funkar med mina studier
– lunchat med Gucci (I love you, darling) (hade glömt hur trivsamt det är att äta lunch och småskvallra i en halvtimme)
Min “healare” ringde och ställde en intim fråga. “Ja, det stämmer, är det healingen det beror på, wow”, sa jag.
För övrigt mår jag tusen gånger bättre än igår. Bror och mor ringde och undrade hur det stod till egentligen och min vän R kastade sten på mitt vardagsrumsfönster igår kväll då jag hade stängt av mobilen (har ingen fast telefon, det ringde ju aldrig på den ändå).