Oj oj. Det är grått idag men jag har underhållit terapigruppen rejält.
Höll mitt ’föredrag’ om mitt liv och jag berättade om den eviga känslan av att stå utanför. Om ensamhetsrädslan. Mobbningen. Besvikelserna. Om judendomen. Om Israel. Om pop, bloggande, böcker, skrivande. Om politik. Om att vara för finsk för Sverige och för svensk för Finland.
Och jag drog på mig peruker, kippa, visade foton och viftade med flaggor.
Fick beröm efteråt.
”Jag saknar ord”, sa en.
”Fan vad du har hunnit med”, sa en annan.
En tredje grät.
Det var skönt.
Jag är en väldigt festlig person, ska ni veta.
Tack Malmö!
