Vånda

Inte många timmars sömn. Mest vånda och magont. När jag väl sov drömde jag den hemskaste av mardrömmar. Har sällan varit så glad över att vakna och inse att det bara var en dröm. Varifrån kommer alla dessa (ack så tydliga och verkliga) drömmar? De började i och med Zoloften. Go away. Låt mig vara.
Hahaa, kom just på ett par roliga detaljer ur denna annars jobbiga dröm. Vi hade en älg på kontoret. Den var jättesöt och hade varit där i fem dagar tills jag sa att det nog var på sin plats att ringa polisen. Det fanns också en tiger som jag red på som vore han en häst. Han varnade mig: “akta dig, jag väger 55 kilo”. “Och jag väger säkert 70, men nu ska allt fläsk bort från denna kropp”, replikerade jag rappt.
Hur står det till med mitt förstånd egentligen..?

Bakom mitt röda draperi

Det har varit en lång dag. Har varit uppe sedan 7 efter en ganska sömnlös natt. Ska strax försöka gå bakom mitt röda draperi och drömma fina drömmar. Inga mardrömmar helst. De plågar mig mer och mer numera och jag vet inte varifrån de kommer. Eller vad de betyder. Nighty nighty. Tror jag. Snart.

Lip

Hade (så klart) en hemskt jobbig dröm (igen). Jag vet att det är tråkigt att höra om folks drömmar men jag skriver ju i självterapeutiskt syfte så, here go: Jag jobbade bakom kulisserna på Lilla Melodifestivalen, och gudarna vet att jag aldrig sett programmet, som Eurovisionfantast anser jag det vara en styggelse. Hursomhelst. En blond tjej som bodde på Ringvägen sjöng en låt med verser på grekiska och refrängen på engelska och det var så vackert, så vackert så jag bara grät och grät och grät och jag visste att hon hade en fet hit och ett skivkontrakt och en lysande karriär framför sig. Jag vet inte om hon vann, för i drömmen fick man veta det först en vecka efter tv-programmet. Jag kanske får del två i natt?! Jag lipade säkert på riktigt för jag känner mig sträv i ansiktet. Eller så är det katten som pussats.

Spisa 2

Så, nu måste jag ju berätta om gårdagskvällen. Åt middag på Spisa Hos Helena och det var lika gott som alltid. Kaffe, konjak och tryffel till efterrätt var lika gott det. Sedan umgicks vi med Havre och Micke. Mycket trevligt. En snabb sväng till Naglo (som D och jag inte var så tända på just då) och taxi hem. En bra dag var det.
Nu har jag haft såna där jobbigt verkliga drömmar igen. Det är verkligen skumt. Jag drömmer så tydligt att jag inte riktigt vet om det är dröm eller verklighet. Ganska läskigt, om jag ska vara ärlig.