Plötsligt hördes ett plastigt klirr från rummet bredvid. Sebbe skällde. Jag darrade. Länge stod vi utanför den stängda dörren och tusen tankar for genom huvudet: nån bryter sig in. Nån huligan har varit där inne hela dagen. Får en kniv mot strupen. Pistolmynning mot tinningen.
Slängde upp dörren. Inget.
Uppdatering: Insåg senare att det var smörkniven som fallit ner på golvet…
Etikett: vardagsdramatik
Handyman är här
Kan inte
Nej, jag klarar det inte. Gjorde ett tappert försök men det går inte. Nu sitter jag svettig i köket. Jag darrar. Vågar inte gå tillbaks in i badrummet.
Snälla Handyman – kom och hjälp mig. Jag gör vad som helst för dig. Klarar inte av att rensa avlopp. Hjääälp!
Uppdatering: Jag skojar inte. Jag blev så utmattad av det hela att jag var tvungen att gå och lägga mig en stund.
Ouppmärksam
”Om jag inte får dig så ska ingen annan få dig heller”
Idag fick jag veta någonting jag inte ville veta. Jag reagerade en smula omoget, men mycket mänskligt; jag skäms således inte.
Jag lutar mig istället tillbaka och läser ett dagsfärskt nummer av Amelia.
Mina dagar som herrtidningsläsare är förbi – jag tänder helt enkelt inte på kvinnor. Inget konstigt med det. Däremot vill jag gärna veta vad de gör om dagarna – därav tantmagasinet Amelia.
