Etikett: arbetsrelaterat

Festliga kollegor

Äntligen fredag! Detta kändes av någon anledning som en extra lång och oerhört trög arbetsvecka. Kanske till viss del beroende på att jag inte var helt ledig förra helgen – hann inte vila ut och ”landa” ordentligt.

Men veckan gick bra trots allt och jag tänkte på det i morse (igen), att jag är så tacksam över att ha ett jobb som inte ger mig ångest. Samt att jag har bra arbetskamrater. På det sistnämnda området har jag faktiskt alltid haft en väldigt stor tur. Det kanske beror på att jag aldrig har jobbat någonstans där majoriteten har bestått av såna där ”normala” grå, trista människor.

På mitt förra jobb i Stockholm, där jag arbetade i väldigt många år, hade vi en väldigt speciell jargong. Man skulle kunna kalla den vulgär.
I dagens PK-hysteriska samhälle har jag ibland oroat mig för att säga någonting som någon kan ta illa upp av, men jag har insett att det mesta är kosher på mitt nya jobb.
Lite som i någon film där någon säger: ”Du verkar vara en tjej som gillar att ha kul”* osv. Det vill säga att ”du har nog humor”.
Jo, jag har en sån där kollega som jag kommer extra bra överens med. Hon är en riktig karaktär och hon skrattar glatt åt mina (ibland chockerande) uttalandet och utrop.

Jag har nu valt att inte tala på denna blogg om mitt arbete eftersom jag inte vill ”representera” min arbetsgivare då jag vill kunna uttrycka mig på det sätt som passar mig bäst (fritt), men låt oss konstatera att jag har med människor att göra varje dag. Vissa är mer eller mindre krävande och jag ser och hör mycket… Det finns en helt annan värld där ute i förorten som jag nu råkar jobba i. (Jag är oerhört tacksam över att ej bo där.)

Igår skrev jag om Blakes krassliga tillstånd och jag kan meddela att han idag mår mycket bättre. <3

*Ur någon film eller teveserie. Minns nu inte vilken.

Söndag

Efter jobbet i torsdags kväll.

Detta är en sån där jobbig då jag inte är ledig mer än en dag här och en dag där. En behöver (minst) två dygn för återhämtning. Idag har jag alltså en paus från ”gruvan” och försöker snabb-koppla-av, men det här med att snabb-koppla-bort går inte. Jag är mentalt nästan framme på jobbet i morgon bitti.

Tack och lov arbetar jag inte särskilt många lördagar. Gårdagen var seg och kändes lång. När sedan jag och Blake åkte hem så hade det plötsligt börjat storma och spöregna. Dyngsura kom vi hem och då kom syster + make förbi och jag kände dåligt samvete över att jag inte var ”rolig”. Jag var ju trött efter jobbet (och frusen).

Kollade Melodifestivalens fjärde semifinal och jag måste säga att det har varit ett riktigt uselt MF-år. Mer på min youtube-kanal: semi 1, semi 2, semi 3 och semi 4. Det har varit så trist i år, med tradiga låtar och vidrigt manus, att jag inte ens orkar blogga om det.

Nåväl. Nu ska jag ta tag i denna lediga söndag. Adjö.

Snabb uppdatering

Sjuk och svag.

Idag är det torsdag och jag råkar ha en ledig dag, vilket är passande då jag har varit förkyld i en veckas tid. ”Alla” är mer eller mindre sjuka på jobbet och vissa är sjukskrivna och andra – liksom jag – har trots allt lyckats arbeta. I morse när jag slog upp mina febriga ögon hade jag riktigt ont i halsen och både Blake och jag somnade om och tog oss en ganska rejäl sovmorgon (att sova till 08 är ju sovmorgon för mig).

I tisdags hade jag en riktigt bra och händelserik dag då jag satte min underskrift på fler än ett dokument.
Först och främst förlängdes mitt arbetskontrakt och därefter förlängdes mitt hyreskontrakt.
Jag pustade ut när jag med rinnande nos slog mig ner på bussen och nysignerad åkte hem från Berghäll.
Det kändes så fruktansvärt skönt.
Jag är nog något av en trygghetsnarkoman och jag mår inte bra av att inte veta vad som kommer att hända framöver; jag vill ha en plan. Ja, en trygghet helt enkelt. Det vill väl de flesta?

Signatur x 2.

Eftersom jag nu vet att jag för en lång tid framöver kommer att få bo i min ljuvliga bostad här i västra delarna av innerstaden, så känner jag att det kanske börjar bli dags att ”våga” borra lite i väggarna. Ett par hyllor skulle komma väl till användning; jag måste bara a) hitta en borrmaskin och b) hitta någon som ”kan” borra. Jag har aldrig använt en borrmaskin och varför skulle jag börja borra nu? Skrämmande. Det är helt enkelt inte min grej.

Bortsett från influensan är det mesta helt okej.
Idag ska jag träffa en vän och det ser jag fram emot.
Nu ska jag sopsortera, dammsuga och få någonting gjort innan jag ger mig av.

Så här såg det ut när jag flyttade in i höstas.
Det kanske kommer ett hemma-hos-reportage så småningom.

PYÖRÄILYKYPÄRÄ

Hej.
Farbror måste ta ton igen.

Blev irriterad häromdagen då en kvinna gjorde narr av vår kines på jobbet (och detta var inte första gången).
Kinesen förstod nämligen inte ordet PYÖRÄILYKYPÄRÄ (cykelhjälm) (can you blame him?).
Så hon fnittrade och suckade och himlade med ögonen. Jag blev illa till mods.

Man måste faktiskt visa lite förståelse för att en person som bott i landet i bara ett par år inte vet vad ordet PYÖRÄILYKYPÄRÄ betyder.

Ni kanske tror, pga min ovänliga inställning till ”flyktingar” som är vuxna män som låtsas vara barn och som inte har flytt från något annat än ett tradigt liv, att jag på nåt sätt är emot invandring.
Då har ni ju fel som vanligt.

Jag har ingenting emot människor med en sund och mer eller mindre västerländsk attityd och livssyn, som vill komma till ett annat land och bli en del av gemenskapen. Som inte bara sitter hemma i ghettot och gnäller och kräver. Som jobbar hårt trots att vissa ibland fnissar och suckar och himlar med ögonen.

Och då får man faktiskt ha förståelse för att de kanske inte vet vad ord som PYÖRÄILYKYPÄRÄ betyder.

Vad jag har någonting (mycket) emot är människor som pga tradition, kultur, religion anser att jag ska dödas för att jag är fjolla. Eller som vill slå ned mig på grund av att jag bär en davidsstjärna runt halsen. Eller som tycker att kvinnan är underordnad mannen. Såna vill jag inte ha i min närhet (visst är jag tokig!). Såna mähän ska åka hem.
(Jag vill även skicka UT beslutsfattare som skapat detta kaos, där ”nyanlända” (hatar detta pursvenska modeord) prioriteras framför ursprungsbefolkningen. Som inte ser sambanden mellan bostadslöshet samt fattigpensionärer etc., och massinvandring. Ut med dem bara. Stämpla ut och dra.)

Så. Om nån, som arbetar hårt och vill bli en del av samhället, inte vet vad PYÖRÄILYKYPÄRÄ betyder – himla inte med ögonen, ditt jävla pucko.