Jag har just lyckats höra hela Madonnas kommande “Confessions On A Dance Floor”-album. Jag är helt lyrisk. Jag må då vara pubertal men när M släpper ett nytt album är jag beredd att ta ledigt från jobbet för att kunna gå och köpa det och sitta hemma och analysera sönder det dagen i ända. (Ja, på högstadiet var skolk aktuellt också). Anyway. Donnan är 47 och har just gjort sitt bästa album. Nu när jag ändå är pubertal så kan jag väl fortsätta.
Madonna-album topp 3:
1. Confessions On A Dance Floor
2. Like A Prayer
3. Ray Of Light
Jag vill fortfarande att albumet ska heta …”Dancefloor” istället för …”Dance Floor”. Jag hoppas in i det längsta.
Dior
Så nu har jag äntligen fått mina kära Diorglasögon. Är de inte tjusiga så säg! Ikväll ska jag ha hemmakväll ensam med kissen. Var och fikade med D i Jakobsberg idag. Hade glömt hur gott det är med wienerbröd. Ska bläddra lite i nya numret av glossiga magasinet Attitude nu. Cover story: “Confessions of an Icon”. Behöver nog inte säg så mycket mer.
Idag älskar jag livet av någon anledning. Hej.
Dagens låt: Skunk Anansie “Weak”.
Blod
Jag har varit och tagit en massa blodprover idag. Sju rör blev det. Det känns konstigt att önska att något negativt hittas i dessa tester eftersom det ändå vore så skönt att få en förklaring till min fysiska matthet. Humöret snurrar på som en svängdörr på Åhléns City och snabbt går det.
Alla har vi våra ventiler. Min har alltid varit musiken. Ingenting kan förklara mina innersta känslor lika bra som en låt. En känsla i en melodi. Hade jag haft sångröst och inte lidit av social fobi skulle jag ha blivit en utmärkt singer-songwriter.
För några år sedan, jag skulle tro att det var 1998, fick jag ett samtal från en ung långskrivare som genom en av mina dåvarande bekanta fått höra om mitt skrivintresse och han skickade då ett musikstycke till mig som han bad mig skriva en text till. Det gjorde jag och det blev en riktigt klassisk schlager. Den kom så klart inte vidare till finalen. Undrar om den hade gjort det idag, nu när det är så många fler låtar som får vara med i tävlingen. Låten hette Revansch. Och den svängde rejält!
Mitt nya jag
Jag har fortsatt mitt nya jag som konfronterande människa. Har haft ett långt samtal med min yngste storebrors fru och tänk så mycket negativ energi vi alla kan förändra till något positivt om vi bara kan prata om saker och ting. Det är så sant, så sant. Känner mig nästan lite lycklig.
Jag har precis sett Madonna på MTV Europe Music Awards. “Aldrig har väl lila läder varit så hett”, som min väninna Gucci kommenterade utstyrseln drottningen av pop bar. Jag var på MTV EMA i Globen 2000 och det var en underbar kväll. Madonna sjöng “Music” iförd sin Kylie-t-shirt och två priser fick hon: för bästa kvinnliga artist och för bästa dance act. Andra gången hon kom ut och hämtade sitt pris var hon en smula tipsy och jättesöt. Globen ville aldrig tystna. Alla älskade henne.
Så, varför är jag så fäst vid Madonna? Är det pubertalt? Kanske. Men hon har gett mig så oändligt mycket. Jag har henne att tacka för både en och två saker. Kort sagt.
Jag ser på MTV EMA på nätet, backstage-sändningen med Skin från Skunk Anansie som värdinna är guld värld. “The management is giving me water now”. Hon är mer eller mindre packad på champagne.