För några timmar sedan var jag på D:s födelsedagskalas, vilket betydde att jag fick träffa ett gäng släktingar till honom. Litet nervvrak så klart, men ack så bra det gick. Jag känner mig nästan redan som en i familjen. Måste bara lära mig lite polska också…
Fick ett samtal från frun till min gamle, gamle vän JJ i Borås. Henne har jag aldrig träffat men hon var djärv och letade fram mitt nummer bland makens papper för att bjuda mig och D på JJ:s 30-årsöverraskningsfest. Hemskt spännande. Har inte varit i Borås sedan 2000.
Jag har fått ovanligt många (positiva) reaktioner på mina krönikor och på min blogg den senaste veckan, vilket känns hemskt kul. Varför skriver man en blogg då? För att det är skönt. Det är inte ens särskilt viktigt att någon läser det man skriver, bara tanken på att någon KAN göra det är tillfredsställande.
Hoppa till innehåll
personligt, pop och politik