Jag såg en film… Och jag jublade


Jag premiärsåg just Inglourious Basterds och den seglade bums upp på min all time top 3. Fatta vilken film!
Första delen (läs här) var så gripande och spännande att jag satt rak som en kratta med händerna framför ansiktet och jag spände (nästan) varenda muskel jag har i kroppen.
Ni har säkert sett den (eftersom jag går på bio endast när jag tacksamt tar emot fribiljetter så är jag alltid en aning sen och efter) men för den stackare som ej sett detta Tarantino-mästerverk så kan jag sammanfatta den så här: judisk tös ser sin familj bli mördad av nazister och några år senare ser hon till att H (kan inte skriva ut asets namn) och de andra ”topparna” dör.
Fantastisk film, säger jag.
Repliken ”så här ser den judiska hämnden ut” – ah, jag jublade.
Och naturligtvis betygsatte jag filmen innan jag lämnade tillbaks den till kollegan (den så kallade Favoritflatan).

5 reaktioner till “Jag såg en film… Och jag jublade”

  1. Ååhh då får jag se den snart då,, brukar sitta som en fågelholk annars till Tarantinofilmer.. 😉 Därför brukar jag dra mig för att se hans filmer men det knaske jag inte behöver göra nu?

  2. Jag älskar Tarantino och Inglourious Basterds var verkligen fantastisk. Roligt att du gillade! Tror jag sett den tre-fyra gånger. En typisk Tarantino-film, men samtidigt inte – även icke-fans verkar tycka om filmen. ”My name is Shosanna Dreyfus and THIS is the face… of Jewish vengeance”. Åh! Ingen kan skriva repliker som Quentin.

    1. Jag är inte så bekant med honom faktiskt, men efter den här får jag nog ta en titt på vad han har gjort i sina dar. 🙂

Kommentarer är stängda.