Höst

Utanför pågår första höstveckan för fullt. Luften känns frisk och vinden piskar liv i den stora, för att inte säga enorma, lönnen som nästan klättrar in på balkongen.
Jag vill ha storm, regn, mörker och rusk. Jag vill sitta inomhus och med grädde på överläppen sippa på en Irish coffee och jag vill spela lågmäld musik på lagom hög volym.
Hösten är underbar.

Frustration och TV

Det är märkligt hur lätt det är att bli av med frustration och ångest. Jag har två sätt. Antingen sätter jag mig ner vid datorn och skriver och skriver, rakt upp och ner. Tangentbordet går varmt och varje nedslag lättar mitt sinne. Eller så slår jag på en poppig skiva och rådansar i min ensamhet tills allt elände lämnat min arma kropp.
Idag valde jag att skriva. Eftersom jag lider av beslutsångest skrev jag på tre texter samtidigt. Skulle man lägga dem som transparenta papyrus ovanpå varandra skulle man lätt se de gemensamma nämnarna, dvs. det som orsakar all denna frustration. Bort med det! Driv ut det bums!
TV:n står på (utan ljud eftersom jag lyssnar på uppiggande pop). Jag ser hemskt lite på TV nuförtiden. Idag såg jag äntligen Falcon Crest! Jag som blev så glad när jag hörde att Kanal 5 skulle visa denna lovely serie igen hade inte hunnit/kunnat se ett enda avsnitt förrän idag. Jag mindes inte att kvaliteten var så kass. Att det var så tacky. Men jag hade rätt när det gäller Lance och Melissa: råsnygga båda två.
Mer TV då. Undrar hur många små tjugor TV4 betalar för dessa bedrövliga På liv och död-snuttar från USA som de envisas att visa. Hur ser människorna ut!? Är det genuina 80-talsinslag eller är de bara väldigt efter? Lika stort humorvärde som shoppingkanalen. Jag kan bli fast framför den för jag förstår bara inte. Vem handlar av dem? Vad får människorna som säljer sig själv så?
Ännu mer TV då. Varför måste allt komma från USA? När samtliga kanaler envisas med att visa vidriga såpor som alla handlar om samma sak, kan de då inte köpa in dem från någon annanstans? En fransk såpa? En latinamerikansk kanske? Why not?
Hahahaa! Jag såg lite av Ocean Avenue idag också! Det måste väl ändå vara det sämsta någonsin! Allt är verkligen fel! ALLT! Skådespelarna, manuset, vinjetten, BAKGRUNDSMUSIKEN är helt malplacerad och allt suger verkligen från början till slut. Humorvärde där också.

Sicko

Jaha. Nu sitter jag hemma denna lördagkväll och känner febern stiga och halsen må sämre och sämre.
Igår råkade jag – och det var verkligen INTE mitt fel, utan mp3-spelarens eget – radera alla låtar ur min iPod. Jag hade just fått i ordning en massa bra system; som ex. Kyliealbum med bonusspår och remixar osv. Så nog har jag att göra. Fyller på och fyller på.

Släktingar

Jag har som sagt träffat släktingar jag inte sett på tio-femton år. Det satte sina spår. Jag vet inte om jag håller på att bli vuxen eller om jag i allmänhet bara omvärderar mig själv och mitt liv. Det är så mycket som inte är viktigt längre. Jag tänker (och uttrycker) saker som jag aldrig trodde jag skulle uppleva.
Min dröm är så enkel i all sin enkelhet: att leva i något slags hus med något slags trädgård med en pv och en hund och att kunna sitta och skriva hela dagarna. Det borde väl inte vara helt omöjligt att uppnå detta mål?