Lördagskvällen går ju inte till historien som den trevligaste av dem. Efter att jag publicerat inlägget kom det att bli än värre. Jag skulle synkronisera Blackie – min iPod – och sedan gå och lägga mig. Men tji fick jag. Blackie hängde sig och jag fick panik och gick upp i bögfalsett. Efter (väldigt) många om och men lyckades jag återställa den men klockan hann bli 5 innan den fört över alla 6605 låtar och jag ville så klart inte gå och lägga mig ovetande om allt skulle fungera som vanligt eller ej.
Tack och lov gjorde det det.
Ni vet – utan musik är mitt liv inte mycket att hänga i den berömda granen.
Nu ska jag och Sebbe strax ta tuben till den alternativa påskmiddagen. Återkommer med rapport.
Kategori: Drama
Sånt jag gör
Ibland, inte särskilt ofta eftersom jag är en vän av matlådor, köper jag frukost på väg till jobbet. Det “jobbiga” är att handlarna fortfarande envisas med att trycka in kadaverdelar i de flesta mackorna och dessvärre syns det inte alltid eftersom de helt enkelt gömmer köttslamsorna under ost och tomat och gurka.
En som är glad över detta är Sebbe. Jag sparar skinkbitarna och tar med mig dem hem. Visst är Sebbe lite bortskämd med godsaker men just kött köper jag mycket sällan hem.
Det är sånt jag gör…
Nu något helt annat. Big time drama.
Igår kväll när jag skulle lägga mig upptäckte jag att min iPod (Blackie, ni vet) hade raderat all musik. Jag fick panik så klart. När jag kopplade in den i datorn började den synkronisera och när den, efter vad som kändes som en evighet, var färdig sa den att det var system failure och att jag borde formatera om den. Så det gjorde jag. Och sedan började den återigen hämta mina filer ur datorn men då gick jag till sängs. Tack och lov fungerade den som vanligt i morse. “Jobbigt” dock: nu måste jag rippa en massa plattor igen eftersom jag inte har all min musik i datorn. Den skulle bli full på ett kick ju.
Våt
Vilken morgon.
När jag gick hemifrån var himlen blå (nåja). Mitt under mitt ivriga promenerande öppnades den och det började tokhagla. Sedan snöa. Och slutligen spöregnade det – men inget stoppar mig. Jag tänkte på mina -5 kg (som börjar luta mot -6) och pinnade på. Jag kom till jobbet alldeles genomblöt. Än så länge är jag ensam här och jag har hängt byxorna på tork och trippar således omkring iklädd en sportig jacka som får tjänstgöra som herrkjol.
Är det opassande? Kan jag bli stämd?
