Är tokirriterad och det är när jag är det som jag brukar få som mest gjort. Tar tag i sådana där tråkiga saker som telefonsamtal och dylikt. Så jag ringde till vuxenstudiecentrum för att fråga vad de menar med papprena de skickat till mig. Naturligtvis blev jag guidad av en röst som sa; “för att prata om X – tryck 1, för att prata om XX – tryck 2″ osv. i vad som verkade vara en oändlighet. Efter att ha lyssnat igenom alla de där alternativen några gånger insåg jag att dels var alla alternativen ungefär samma sak, samt att min fråga inte passade i någon av kategorierna. Tryckte på måfå och kom till ännu en intetsädande meny och vidare till nästa meny och fram och tillbaka för att slutligen få veta att deras telefontid tog slut för en halvtimme sedan. Fan ta alla dessa obefintliga telefontider.
Eftersom jag vid detta laget var än mer irriterad tänkte jag använda min ilska till något konstruktivt; ringde ännu ett samtal och knappade så klart återigen runt i en massa menyer längre än vad som är hälsosamt. När jag väl fick höra hissmusiken och jag snart skulle få tala med en MÄNNISKA blev jag bortkopplad. Samma procedur. Slutligen kom jag fram och fick fram mitt ärende. Thank God.
Vidare till nästa samtal. Eftersom vuxenstudiecentrum hade stängt för dagen ringde jag till komvux. Blev mottagen av en extremt släpig inspelad röst som verkade tillhöra en oerhört trött, skäggig processor. Han rabblade upp ungefär hela årets olika öppettider + röda dagar + ärenden + adresser + andra telefonnummer innan han slutligen kläckte ur sig att de just nu hade lunchstängt. Kan de inte ha ett separat telefonsvararmeddelande som säger det DIREKT. Eller har de ett avtal med Telia a’la den forna 071-nummerbranschen? (Och jag vet allt om den tack vare mitt yrke.)
My God vad allt ska vara jobbigt hela tiden.
Jag ska också börja ha lunchstängt. Ringder det någon jobbig människa ska jag säga; “jag är ledsen men Kim M har lunchstängt just nu”. Efter att ha rabblat upp alla andra påhittade öppettider så klart.
Kategori: Politik
Sol
Oswald bloggade om ångesten man får över att man inte är ute i solen som alla andra barn och visst är det en jobbig ångest. Men så totalt onödig. Vissa saker bara ska man göra för att inte verka helt onormal. Har man en dålig dag och talar med någon på telefon som kvittrande uppmanar en att “gå ut och njuta av solen” (för att sopa eventuella problem under mattan) vill man ju bara snitta upp strupen på personen ifråga. Hatar det hårt. Sommarens agenda; sluta göra saker bara för att man ska göra dem, oavsett om man tycker om det eller icke. Det är lite som barnfrågan. Man går runt och tar för givet att man vill och ska ha barn för det är helt enkelt något som hör till, tills man börjar tänka själv och inser att man inte vet vad man tycker i frågan. Jag vill ha barn vissa dagar men andra vill jag det absolut inte. För allas trevnad och lycka i livet avstår jag tills nejet eventuellt bleknar helt och hållet.
Men det var inte det jag ville ha sagt med detta inlägg. Kom av mig som vanligt. Hursomhelst; låt mig sitta inomhus bäst jag vill så möts vi om 20 år – jag med rosig, rynkfri hud och du med en apelsinliknande dito.
Bitterfittan Kim volym två
Hahaa Karins inlägg hos Pojkfröken är ju bara för bra; “Stockholmskt kaffe har blivit en sorts demonstration, förmodligen till följd av de långa barnledigheterna, som jag tror är dålig. För moralen, magen och ryktet.”
Alla dessa mammalediga damer (de pappalediga ÄR faktiskt något bättre – de är ju så kallade mjukisar) som går och släpar och våndas (och gärna går i klungor på trottoarerna) och klagar över bristfällig sömn och gu vet vad; get a grip – it ain’t that bad. Skaffa hundvalp så ser ni. Det parti som lanserar “husse/matte-ledighet” röstar jag på även om det vore (m). Okej, inte (kd) – men nästan.
Varför ska det vara så himlans fint att skaffa barn? Personligen tycker jag att homo sapiens-släktet borde tacka för sig och lämna över åt – well, kaninerna. Eller nåt. Vi sabbar ju bara hela skiiiten. All heder åt min väninna RÅ som säger; “jag ska INTE skaffa barn – jag GILLAR INTE barn”. There you go, girl. Härligt med er (oss?) icke alltid så PK-people.
Man gör vad man kan; handlar ekologiskt även om man blir en fattiglapp, man sopsorterar även om alla säger att det inte spelar någon roll – men om alla, jag säger ALLA, tänkte om, gu så bra det skulle kunna bli.
Nu ringde lesbiska Pia från finska Vasa och ville haa en midnattsdejt på kånnektion så ja gåår väl diit nuu, Hejs svejs.
Bitterfittan Kim
Träffade R på Torget (stans absolut bästa krog, så är det bara). Skönt att prata av sig lite. Kom hem lagom till sena Rapport och fastän det är nationaldag och allt så måste jag kräkas ur mig lite bitterhet. Är det inte konstigt att vi lever i ett välfärdsland men vi har enormt sugig vård? Är jag den ende som har svårt att sova på nätterna och som klagar över mina egna mer eller mindre triviala “problem” då man ser inslag som det om en Arash som lider av någon muskelsjukdom som gör att han inte FUNGERAR fysiskt? Att han blivit lovad att få genomgå en operation två gånger men att han båda gångerna – i sista minuten – blivit nekad pga. att det inte “finns vårdplats efter operationen”. Hallå! Vi lever i Europa, i ett så kallat “rikt” land och du blir nekad en operation som är NÖDVÄNDIG för att din kropp ska FUNGERA med motiveringen att det inte finns någon vårdplats efteråt. Hur sicko är inte det?
Och raskt över till nästa inslag som handlar om karlar som leker med en boll (vilket i sin tur får huliganer att vandalisera och suga åt sig en massa cash av mina surt intjänade slantar (se tidigare inlägg så förstår du) till poliser (som är för få och förvånansvärt otrevliga) och sjukvård och vem vet vad. Tillbaka till “nyhetsinslaget”; det handlade om en stackars fotbollsspelare som inte kunde vara med på träningen pga. muskelskador. Men my God. Klart man får en massa skador när man lägger ner större delen av sin tid på att missbruka sin stackars kropp på det där sättet. Och vem bryr sig? Inte Arash vars muskler inte FUNGERAR pga. SJUKDOM i alla fall. Men hur mycket stålar drar han in? Hur många dosor får han penetrera?
Och folk undrar varför man är deprimerad. Samhäller suger ju. Allt blir ju sämre. Eller är det bara något man intalar sig ju äldre man blir?
Nu sätter jag punkt innan datorn brinner upp. Ska ta mig en snus och gosa med Sebbe.
Bimbos
Ibland – inte så att jag ligger sömnlös om nätterna men ändå – undrar jag varför jag alltid dragits till yppiga damer med korkad image (även om de i själva verket kan vara hur knivskarpa som helst i huvudet). Kan det ha med utanförskap att göra? Att man tycker synd om de där töserna som alla tjejer hatar och alla killar vill knulla? Eller vill man själv vara en av dem? Vad tror ni?