30-dagarsutmaningen

God morgon.
Här sitter jag, som den tidiga morgonfågel jag är, och läser med stort intresse tidningen jag fick av kollegan när jag klev in på kontoret.
När den är färdigläst ska jag ta tag i den omtalade 30-dagarsutmaningen – ja, jag kopierar Jontas Flärdskrivare rakt av och under de kommande 30 dagarna ska jag besvara listan nedan.

Identitus Fördomsspel

Jag tog tacksamt emot ett spel för ett (ganska bra) tag sedan. Det är bland annat en mycket fin väninna som ligger bakom detta eleganta spel om fördomar.
Dessvärre har jag fortfarande inte fått ihop ett gäng som vill spela det – det har varit några hektiska månader…
Igår plockade jag fram spelet, men Sebbe hade inga fördomar och han var inte intresserad av att höra om mina.
Nåväl. Jag återkommer när jag haft spelkväll med glada, pratsamma människor, men låt mig tills dess säga att Identitus Fördomsspel är mycket intressant, spännande och välgjort (det doftar dessutom härligt gott och nytt) och perfekt för att få igång lite hälsosamma diskussioner runt köksbordet efter en smarrig middag och ett par glas rött.
Läs mer här.




Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Kaffesnack

Morgonens kaffedrama (kommande inlägg) fick mig att börja fundera på det här med kaffemaskiner. Här har vi ingen, men på mitt förra jobb hade vi en ful, gammal maskin som bjöd på inte så god cappuccino. Ja, faktum är att jag och många med mig fick lite ont i magen av den drycken…
Detta var länge sedan och nu är det nya tider. Det är tal om en ny kaffemaskin och jag har tittat runt lite på nätet; på Cafebar (mycket informativ site med bland annat ”kaffekunskap” – bara en sån sak!) fann jag mängder med olika maskiner – och låt mig säga att de ser inte alls ut som förr. Faktum är att de är ganska läskande… Framförallt espressomaskinerna gör mig redigt kaffesugen.
Vi har heller ingen varumaskin på jobbet – däremot har vi en sån där patetisk godislåda. Ha ha ha. ”10 kronor biten”… Jag hatar den och allt den står för; det känns helt enkelt fel att av sin arbetsgivare bli mer eller mindre uppmanad att stoppa i sig en massa skräp. Kanske borde jag börja lobba för en elegant varuautomat som innehåller lite nyttigare produkter.
När vi ändå är inne på ämnet kaffe (vilket ju händer ganska ofta) så vill jag passa på att berätta att jag är känd för mitt goda kaffe. Redan som barn var det jag som fick brygga’t då ”det alltid blev så bra”. Hemligheten bakom mina kaffeframgångar stavas (naturligtvis) ”styrka”. Kaffe ska smaka kaffe. Det ska vara starkt. Så är det bara.

Kim Milrell.se tar Mellanösterns pärla med storm

Jag älskar listor och statistik (och jag skrattar mitt vackraste skratt när jag kollar vad herrskapet googlat på för att hitta hit). I morse kunde jag (återigen) konstatera att Kim Milrell.se är en hit i det heliga landet – ja, hetare än någonsin! Ding dong sa det, och så tog Israel klivet förbi både Norge och Finland på landslistan över besökare. Inte illa. Denna interna och mycket spännande tävling har alltid NO eller FIN på silverplatsen, men nu är det nya tider. För övrigt ligger USA alltid på topp 5 eftersom de googlar så förbannat på mina Madonnabilder.

Fy fasiken vad jag ser fram emot semester och min tredje resa. Ni anar inte.