Jag och R sydde ett nytt gosedjur åt Sebbe. Av ett par avlagda jeans den här gången, för maximal livslängd. Jag kan dock konstatera att jeanstyg smakar lika smarrigt som allt annat. Och är lika lättuggat.
Nu vet jag inte vad jag ska hitta på. Sebbe är som lyckligast när han får ligga och dominera ett gosedjur ju. (Vem är inte det…)
Kategori: Djur och deras rättigheter
Prioriteringar
Veglasagne och 90-talspop
Idag svängde jag ihop min alternativa vegetariska lasagne. Den får väl inte ens kallas lasagne men jag gör det ändå.
– Fräs rödlök och en halv påse quornfärs + vitlök
– Häll i två stora burkar krossad tomat
– Krydda rejält
– Varva blandningen med lasagneplattor samt lägg till lite fetaost här och där
– Toppa med riven ost
– 200 grader, 40 minuter
– Njut!
Nu orkar jag inte jobba mer utan slösurfar och lyssnar på Ace Of Base (!). Låten Never Gonna Say I’m Sorry slängde mig tillbaka till 1995. Jag var inneboende hos Norrmannen på Söder och jag dejtade Robert som nyss lämnat sin präst till sambo. Never Gonna Say I’m Sorry var vår låt och när jag träffade honom många år senare sa han att han alltid tänkt på mig när han hört låten.
Detsamma tydligen…
Vi är så metrosexuella här hemma
Nu har de flesta av er helg och jag avundas er en aning. Jag har jobbhelgen framför mig och skulle ge mycket för att lyckas förvandla mitt schema till att inte inkludera några helger överhuvudtaget. Kanske lyckas jag en vacker dag. Har ju lyckats dra ner helgjobbet till 50% från 100% så det går åt rätt håll…
Men det var inte det detta inlägg skulle handla om, utan:
När jag och Sebbe var ute nyss mötte vi en fräsch tjej runt 25.
Hon: Åååh! Får jag klappa hunden?
Jag: Javisst.
Hon: Man ser att det är en tjej! Visst är det?
Jag: Nej, det är en kille.
Hon: (chockad min) Men bara tjejer är så söta!
Alla tror att Sebbe är tös. Men som jag berättat tidigare; det trodde de om mig också ända tills jag var runt 15. Och se vilken robust karlakarl det blev av mig!
1 år
Gårdagen innehöll lite otippade inslag. Istället för att dega hemma hela kvällen traskade jag och Sebbe bort till R som just kommit hem från New York. Vi såg bilder och lyssnade ihärdigt på NY-historier. Underbart.
Sedan promenerade vi hem igen och bara toksomnade. Idag firar vi vår ettårsdag. För ett år sedan satte jag och R oss på pendeltåget (senast jag åkte p-tåg förresten.. hmm…) till Jakobsberg. I en liten alternative stylish lägenhet fann vi ett gäng hoppande hårbollar. Sebbe var den mörkaste och jag var tvungen att ta med honom hem.