Författare: Kim da Costa

Här var det rökfritt (högläsning på finska)

Jag läste mitt livs andra bok på finska. Och blev rökfri på kuppen.

Ja, den berömda ”Äntligen rökfri” (”Stumppaa tähän!” på finska).
Skrattade gott åt kapitlet ”fördelarna med rökning” (se bild). Jag trodde det skulle räknas upp en massa socialiserande osv, men inte ens det.

Även jag rekommenderar boken då den INTE är skriven som skrämselpropaganda (författaren nämner även detta själv), eftersom skrämsel ej fungerar. Mest fylls jag av ett hat mot tobaksindustrin och den hycklande Staten.

Är jag tråkig? Tackar nej till alkohol, kött och nu även till cigg. Nej! Jag är ju hur festlig som helst av Skaparens kraft och enligt dennes ursprungliga recept. 

Jag läste mitt livs andra bok på finska. Och blev rökfri på kuppen. 😳

Ja, den berömda ”Äntligen rökfri” (”Stumppaa tähän!” på finska).
Skrattade gott åt kapitlet ”fördelarna med rökning” (se bild). Jag trodde det skulle räknas upp en massa socialiserande osv, men inte ens det.

Även jag rekommenderar boken då den INTE är skriven som skrämselpropaganda (författaren nämner även detta själv), eftersom skrämsel ej fungerar. Mest fylls jag av ett hat mot tobaksindustrin och den hycklande Staten.

Är jag tråkig? Tackar nej till alkohol, kött och nu även till cigg. Nej! Jag är ju hur festlig som helst av Skaparens kraft och enligt dennes ursprungliga recept. 

Jag läste mitt livs andra bok på finska. Och blev rökfri på kuppen. 😳

Ja, den berömda ”Äntligen rökfri” (”Stumppaa tähän!” på finska).
Skrattade gott åt kapitlet ”fördelarna med rökning” (se bild). Jag trodde det skulle räknas upp en massa socialiserande osv, men inte ens det.

Även jag rekommenderar boken då den INTE är skriven som skrämselpropaganda (författaren nämner även detta själv), eftersom skrämsel ej fungerar. Mest fylls jag av ett hat mot tobaksindustrin och den hycklande Staten.

Är jag tråkig? Tackar nej till alkohol, kött och nu även till cigg. Nej! Jag är ju hur festlig som helst av Skaparens kraft och enligt dennes ursprungliga recept. 

View this post on Instagram

Saatana. 🚭

A post shared by kim_m_da_costa (@kim_m_da_costa) on

View this post on Instagram

🚭

A post shared by kim_m_da_costa (@kim_m_da_costa) on

View this post on Instagram

🚭 #perkele

A post shared by kim_m_da_costa (@kim_m_da_costa) on

View this post on Instagram

🚭

A post shared by kim_m_da_costa (@kim_m_da_costa) on

View this post on Instagram

🚭

A post shared by kim_m_da_costa (@kim_m_da_costa) on

View this post on Instagram

🚭

A post shared by kim_m_da_costa (@kim_m_da_costa) on

View this post on Instagram

🚭 #huumori

A post shared by kim_m_da_costa (@kim_m_da_costa) on

Ser jag in i framtiden?

Ja ja, det varnas för ”den där appen”. Tydligen riskerar användaren att se sitt ansikte uppklistrat på någon reklampelare i Ryssland, eller nåt, men… ehm… det skrämmer mig föga.
Jag har väldigt roligt med appen i fråga och när jag testade ”den föryngrande effekten” så dök mitt ansikte ut så som det såg ut för femton år sedan (se nedan). Det är nästan skrämmande; JAG SÅG JU UT SÅ DÅ!
Betyder det att jag om ”några” år kommer att se ut som herrn till vänster? Skrämmande det också. Men jag har åtminstone håret kvar.

Unik hudkräm?

Musiken i juli

Eftersom alla är så oerhört intresserade av min värdelösa musiksmak så publicerar jag mina månatliga listor (enligt Last-FM).

Här kommer de mest spelade artisterna och låtarna i juli 2019.
En redig blandning måste jag säga!
Fler underbara musiktips finns i fotoalbumet Music Man på Facebook.

ARTISTER

  1. Roxette
  2. Kikka
  3. Leila K
  4. Ted Gärdestad
  5. Laura Voutilainen
  6. Marie Fredriksson
  7. Sanna Nielsen
  8. Mauro Scocco
  9. Madonna
  10. Antti Tuisku

LÅTAR

  1. Laura Voutilainen ”Koska mä voin”
  2. Panetoz ”Efter solsken”
  3. Laura Voutilainen ”Mä en kestä”
  4. Kikka ”Parhaat puoleni”
  5. Family Four ”Härliga sommardag”
  6. Madonna ”Back That Up To The Beat”
  7. Madonna ”Extreme Occident”
  8. Madonna ”Faz Gostoso” (feat. Anitta)
  9. Madonna ”Killers Who Are Partying”
  10. Panetoz ”Håll om mig”

Tankar under AC:n

Detta känns helt klart som mitt livs konstigaste sommar. Jag sitter här klockan halv elva på kvällen, under AC:n, och våndas i denna helveteshetta och funderar på sommaren som är.

I snart fyra månader har jag väntat på att min tvångssemester ska ta slut och på måndag är jag äntligen tillbaka i gruppterapin igen. Saknar (!) såväl mina ’medpatienter’ som handledarna. Det är så skönt att inte bara jollra om sig själv (och folk faktiskt lyssnar) utan även att lyssna på, och ta del av, andras berättelser om vardagen samt allt som pågår i huvudet.

Jo, en vecka var jag ju på landet och var en återvändande stjärna på rehabiliteringen som jag lämnade den tredje december i fjol. Den veckan bara kom och gick men den gjorde mig gott. Den var bra för mitt självförtroende och för min självkänsla.

I onsdags gjorde jag den AA-grupp som jag besökt frekvent på senare tid till min så kallade hemgrupp. Gott folk där. Den här veckan har jag varit där tre gånger och det är skönt att prata av sig om ditt och datt, samt att (återigen) lyssna på andra. (Speciellt nu när terapin är på paus.) Man lär sig alltid någonting om sig själv, genom andra. Och om vad det innebär att vara människa.

Idag när jag satt på bussen bevittnade jag någonting romantiskt.
En man och en kvinna kom cyklande från varsitt håll. De sken som små solar. Möttes på en bro. Stannade och kysstes. 
Så vackert. 
De där romantiska filmerna kan bli rena rama verkligheten. 
Önskar oss alla himlastormande kärlek. Inga psykopater och inga otrogna svin.

Det skulle sitta bra med lite romantik nu. Lagom inför hösten, som förhoppningsvis snart är här.

Se ut som en luffare!

När jag besökte min dåvarande makes hemland Brasilien tvingade han mig att ta av mig mina smycken innan vi gav oss ut på stan. 
Hans familj bodde i ett ganska fint område i Rio de Janeiro och där var det relativt tryggt, även om det några dagar innan min ankomst hade varit skottlossningar runt husknuten. Men det är ju någonting som händer i mitt kära födelseland Sverige varenda dag numera.

Tillbaka till det där med smyckena.
Bara några år senare gäller tydligen samma regel även i Det Humanitära Dårhuset Sverige. 
Ska tänka på detta när jag kommer och hälsar på. Om jag nu någonsin kommer att våga återvända till Vilda Västern. 
(Vad fan håller ni på med?)

klä upp dig
Mitt motto (ett av många) gäller inte längre.