Ya Allah shou tayeb*

De senaste (snart) tre åren har företaget jag arbetar på huserat mitt i city. Dessförinnan fanns vi i lokaler som låg mycket avsides (idag växer en ny fräsch stadsdel fram där, ironiskt nog) och man kunde aldrig göra något på lunchen. Annat än att sitta och glo. Därför är jag lycklig över att nu jobba i stan. Inte för att jag går ut och lunchar särskilt ofta ändå (jag är ju en vän av matlådor) – men det händer.

Igår kom Hundvakten förbi och vi gick och åt libanesiskt.
*Oh Gud vad gott.
Vips kilade det libanesiska köket upp i topp – jämsides med det indiska.
Personalen var dessutom minst sagt en fröjd för ögat.