Sitter inne i skuggan…

… Och spelar popplattor. Sebbe kom hem för ett par timmar sedan och nu sover han i hallen. Sötnos. Söt nos.
Jo men det var väl en trevlig gårdagskväll. Storspaning och några oväntade möten och som pricken över i en av de mycket sällsynta bussresorna. Fatta.
Jag skulle vilja ta ett dopp i poolen nu, men jag vågar inte.
Stoj och stim och skrik och gap och jag vill inte klä av mig inför främmande människor (inte inför ofrämmande heller för den delen). Jag sparar kukflängeriet tills jag möter den rätte. Då! Vänta bara.

Omgiven av hunkar.

Väntar på bättre tider.

Det ser bra ut!

Permanenten är tillbaka

I lördags träffade jag min vän Dansken på den där krogen i Gamla Stan. Mycket trevligt och många hjärtliga skratt (och en hel del gin och – som vanligt i Danskens sällskap – ett gäng shots).
Plötsligt steg en människa fram till mig.
”Heter inte du Kim?”
Jag antog att det var ett av mina tusentals bloggfans.
”Jo, det stämmer”, svarade jag.
Han frågade då om jag inte kom ihåg honom och i samma sekund som jag svarade ”nej, tyvärr” så insåg jag att han var den så kallade Permanenten som stalkade mig för tre år sedan.
Snälla herr Permanent – sluta stalka mig. Tala inte till mig om du ser mig. Och klipp dig!